Hur många bostäder byggs i Sverige?
31 359 bostäder färdigställdes i Sverige 2025. Bostadsbyggandet har vänt ned de senaste åren, i takt med högre räntor och ökade kostnader.
Hur används marken i Sverige?
Hur vi bygger bostäder påverkar inte bara hur vi bor, utan också hur mycket mark som går åt. Markanvändningen i Sverige präglas av stora skillnader mellan olika typer av mark och bebyggelse, där bostäder endast står för en liten del av landytan. Samtidigt skiljer sig markåtgången kraftigt åt mellan småhus och flerbostadshus, vilket påverkar hur många bostäder som kan byggas och var.
Senast uppdaterad:
2026-07-02
På denna sida:
- Hur används marken i Sverige?
- Så används marken i Sverige
- Det mesta av bostadsmarken består av annat än byggnader
- Stor skillnad i markanvändning mellan småhus och flerbostadshus
- Vad ryms på en hektar?
- Flerbostadshus är ovanliga i stora delar av landet – småhus dominerar markanvändningen
- Så används marken i Sveriges län
Hur används marken i Sverige?
Skogsmark dominerar, medan bebyggd och anlagd mark utgör en liten del av den totala landarealen. Inom den bebyggda marken används en större andel till transportinfrastruktur än till bostäder.
Småhus för permanentboende tar upp omkring åtta gånger så mycket mark som flerbostadshus.
Trots att flerbostadshus rymmer en stor andel av bostäderna i Sverige är det småhus som upptar den största delen av bostadsmarken.
Så används marken i Sverige
Sveriges totala landareal uppgår till drygt 41 miljoner hektar. Utöver det finns det 12 miljoner hektar vatten.
Den absolut största delen av landytan består av skog, med 68 procent av Sveriges totala landhektar. Det är endast tre procent av den totala landarealen som är bebyggd och anlagd mark.
Av den bebyggda marken står bostäder för totalt 36 procent. Det är endast mark med transportinfrastruktur som har en större landareal, med 38 procent. Det innebär att det används ungefär lika mycket mark för vägar, järnvägar, flygplatser och hamnar som för bostäder.
Men användningen av marken skiljer sig mycket mellan olika typer av bostäder. Av den mark som är bebyggd och anlagd används
- tre procent till flerbostadshus,
- 23 procent till permanentboende i småhus och
- tio procent till fritidsboende i småhus.
Trots att mer än hälften av alla bostäder i Sverige är i flerbostadshus är det småhus som tar upp den absolut största delen av bostadsmarken.
Det mesta av bostadsmarken består av annat än byggnader
Byggnaderna i sig utgör en ganska liten del av bostadsmarken, i snitt endast en tiondel av den mark som är avsatt för bostäder. Resterande del består av tomter, trädgårdar och andra kringytor.
Andelen av bostadsmarken som faktiskt upptas av byggnader varierar tydligt mellan olika kommungrupper. Tätare urbana miljöer har en högre andel bebyggd mark, medan mer glesa kommuner har större inslag av tomter och grönytor.
I storstäderna är markanvändningen betydligt mer intensiv. Där upptar byggnaderna drygt en fjärdedel av bostadsmarken, vilket speglar en högre bebyggelsetäthet. I större städer och pendlingskommuner nära storstäder ligger andelen omkring 10–11 procent.
Ju glesare bebyggelsen är, desto större blir därmed de kringliggande ytorna i relation till själva byggnaderna. Det hänger ihop med att i mindre kommuner utgör småhus en större andel av den lokala bostadsmarknaden.
Stor skillnad i markanvändning mellan småhus och flerbostadshus
Skillnaderna i markanvändning blir tydliga när man ser till hur mycket mark som går åt per bostadstyp.
Utifrån hur många som bor i Sverige, och hur stor markyta som används för småhus respektive flerbostadshus, disponerar varje person i småhus cirka 557 kvm mark. Det kan jämföras med cirka 70 kvm per person i flerbostadshus. Det innebär att en person i småhus använder drygt åtta gånger mer mark än en person i flerbostadshus.
Även räknat per hushåll är skillnaden stor. Ett hushåll i småhus upptar cirka 1 500 kvm mark, vilket motsvarar en rymlig villatomt eller en fjärdedels fotbollsplan. Ett hushåll i flerbostadshus upptar omkring 100 kvm, ungefär lika stort som målområdet på en fotbollsplan.
Skillnaden beror framför allt på att varje småhus kräver betydligt mer mark än en lägenhet i flerbostadshus. Bostäder i flerbostadshus byggs även på höjden och delar samma markyta. Därtill bebos ofta småhus av större hushåll, till exempel barnfamiljer, vilket gör att fler personer bor i varje bostad.
Men oavsett om man räknar per person eller per hushåll är skillnaden tydlig: småhus använder betydligt mer mark.
Vad ryms på en hektar?
På en hektar (10 000 kvm) kan marken användas olika beroende på hustyp. På en hektar ryms cirka
- sju småhus eller
- 100 lägenheter i flerbostadshus.
Det innebär att flerbostadshus kan ge omkring 14 gånger fler bostäder på samma markyta.
Flerbostadshus är ovanliga i stora delar av landet – småhus dominerar markanvändningen
I 245 av Sveriges 290 kommuner är andelen mark med flerbostadshus lägre än tio procent. I ett fåtal kommuner dominerar däremot markanvändningen av flerbostadshus, exempelvis i
- Solna: 79 procent
- Sundbyberg: 63 procent
- Stockholm: 49 procent
Dessa kommuner utgör däremot undantag, och det är istället småhus som använder mest mark i de flesta kommunerna.
I snitt används sju av tio hektar mark till småhus i Sveriges kommuner. Allra störst andel i de tre skånska kommunerna Svedala, Staffanstorp och Kävlinge, där drygt nio av tio hektar bostadsmark används till småhus för permanentboende.
Så används marken i Sveriges län
Se i tabellen hur mark med bostäder fördelas mellan småhus och flerbostadshus i Sveriges län år 2020.
| Län | Mark med småhus (permanentbostäder) | Mark med småhus (fritidshus) | Mark med flerbostadshus | Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Stockholms län | 31 251 | 17 894 | 6 575 | 55 720 |
| Uppsala län | 12 003 | 4 369 | 1 398 | 17 770 |
| Södermanlands län | 9 801 | 4 534 | 1 126 | 15 460 |
| Östergötlands län | 13 361 | 4 836 | 1 725 | 19 922 |
| Jönköpings län | 12 308 | 2 689 | 1 291 | 16 288 |
| Kronobergs län | 8 542 | 2 973 | 737 | 12 252 |
| Kalmar län | 11 135 | 5 926 | 922 | 17 983 |
| Gotlands län | 3 889 | 3 036 | 248 | 7 172 |
| Blekinge län | 7 089 | 2 422 | 427 | 9 939 |
| Skåne län | 31 672 | 6 700 | 3 735 | 42 107 |
| Hallands län | 12 248 | 3 036 | 935 | 16 219 |
| Västra Götalands län | 47 714 | 13 270 | 5 390 | 66 375 |
| Värmlands län | 13 746 | 6 384 | 1 136 | 21 266 |
| Örebro län | 11 245 | 3 636 | 1 191 | 16 072 |
| Västmanlands län | 7 541 | 2 025 | 1 104 | 10 670 |
| Dalarnas län | 15 484 | 10 275 | 1 307 | 27 066 |
| Gävleborgs län | 11 935 | 5 611 | 1 201 | 18 747 |
| Västernorrlands län | 11 213 | 5 495 | 1 132 | 17 840 |
| Jämtlands län | 6 535 | 6 635 | 734 | 13 903 |
| Västerbottens län | 11 252 | 6 884 | 1 204 | 19 341 |
| Norrbottens län | 11 002 | 6 703 | 1 078 | 18 783 |
| Riket | 300 966 | 125 333 | 34 596 | 460 895 |
Källa: SCB.
Upptäck mer
Vill du veta mer?
Kontakta oss om du har frågor om statistiken eller innehållet på sidan!