Vad är allmännyttan och varför minskar den?
Allmännyttan består av kommunägda hyresrätter. Andelen har minskat över tid i takt med försäljningar, lågt byggande och en växande privat bostadsmarknad.
Den privata hyresmarknaden har vuxit snabbt under det senaste decenniet, i takt med ökad nyproduktion och en minskande andel allmännyttiga bostäder. I dag ägs mer än hälften av alla hyresrätter av privata fastighetsägare.
På denna sida:
På senare tid har privata hyresrätter blivit allt vanligare, både sett till antal bostäder och marknadsandel i Sverige. Den huvudsakliga förklaringen är att det under en längre tid av låga räntor gjorts stora investeringar i byggandet av hyresrätter.
Sedan 2013 har andelen privatägda hyresrätter på hyresmarknaden därigenom ökat med fem procentenheter, från ungefär 50 till 55 procent. Detta är en direkt spegling av allmännyttans krympande marknadsandel. Sett till hela bostadsmarknaden har de privatägda hyresrätternas andel ökat från 19 till 21,6 procent.
Med tanke på att privatägda hyresrätter fortsatt utgör en stor del av nyproduktionen, kommer marknadsandelen sannolikt fortsätta växa framöver.
Mellan 2011 och 2022 var räntorna både i Sverige och internationellt på historiskt låga nivåer. I Sverige var styrräntan periodvis till och med negativ.
Syftet med den expansiva penningpolitiken var att få fart i ekonomin och uppmuntra till konsumtion och investeringar, genom sänkta finansieringskostnader. Ett område där detta fick tydligt genomslag är bostadsmarknaden. Låga räntor ledde till ökad belåning hos hushållen och snabbt stigande bostadspriser, men också till stora investeringar i bostadsbyggande.
Lägre finansieringskostnader anses vara en viktig delförklaring till den ökade produktionen av hyresrätter, eftersom lägre kostnader gör att fler projekt kan nå lönsamhet inom ramarna för hushållens betalningsförmåga. Internationellt låga räntor innebar dessutom att avkastningen på andra säkra tillgångar sjönk, vilket styrde investeringar mot hyresbostäder som ett alternativ.
Under lågränteåren sköt bostadsbyggandet i höjden, dessutom med en allt större andel privatägda hyresrätter. Sedan 2010 har privatägda hyresrätter gått från att utgöra drygt 15 procent, till nästan hälften av den totala nyproduktionen. Privata hyresrätter är därmed den enskilt största kategorin i svenskt bostadsbyggande.
Detta innebär samtidigt att privata fastighetsägare också står för en stor majoritet av alla hyresrätter som byggs. De senaste tio åren har privata fastighetsägare i genomsnitt byggt 17 200 nya hyresrätter varje år, jämfört med bara drygt 6 100 per år för de allmännyttiga bolagen.
Hur bostadsmarknaden ser ut skiljer sig kraftigt åt mellan olika delar av landet. Kartan visar hur stor del av bostadsmarknaden som utgörs av privatägda hyresrätter i kommunerna.
Hit räknar vi alla hyresrätter som inte ägs av vare sig allmännyttiga bolag eller andra ägare i kategorin “stat, region, kommun”. Där det är möjligt räknas även kooperativa hyresrätter bort.
Det innebär att kategorin innehåller hyresrätter som ägs av allt från professionella fastighetsbolag (inkl. sådana med koppling till AP-fonder), till bostadsrättsföreningar och fysiska personer.
Så som den definieras här består den privata hyressektorn alltså enbart av hyresrätter, och ska inte förväxlas med andrahandsmarknaden.
Kontakta oss om du har frågor om statistiken eller innehållet på sidan!