Kostnadsutveckling
Boendekostnaden i hyresrätt har mer än dubblerats sen 1991. Det är betydligt mer än motsvarande ökning för den som bor i villa.
Hur stor del av inkomsten går till boende? Skillnader mellan hushållstyper
I genomsnitt lägger hushållen drygt 23 procent av sin disponibla inkomst på boendet, men skillnaderna är stora mellan olika hushåll och boendeformer. Hushåll i hyresrätt lägger störst andel – och betalar ofta mest även i kronor räknat.
Senast uppdaterad:
2026-06-16
Vad påverkar hur stor del av inkomsten som går till boende?
Hur stor del av inkomsten som går till boende påverkas bland annat av:
- Upplåtelseform (hyresrätt, bostadsrätt eller äganderätt)
- Hushållets inkomst
- Hushållstyp (ensamstående eller sammanboende)
- När i livet bostaden köpts eller hyrts
Hur stor andel av inkomsten som går till att betala boendet skiljer sig även åt mellan olika inkomstgrupper.
Hyran är en stor utgift som andel av inkomsten
Hyresgäster lägger en större andel av disponibel inkomst på boende än andra. I genomsnitt går ungefär 27 procent av hyresgästernas inkomst till att betala hyran.
För hushåll i bostadsrätt och äganderätt (villa) är den genomsnittliga andelen betydligt lägre, ungefär 21 respektive 18 procent. Detta är inklusive amortering på bolån, som i statistiken räknas som boendeutgift.
Andelen av inkomsten som hushållen lägger på boende är relativt stabil under perioden 2015-2024, trots att vi sett en kraftig höjning av räntor, elpriser och taxor under perioden. Den största ökningen har skett för hushåll i äganderätt, från 15 till 18 procent.
Hyresgäster betalar mest även i kronor och ören
Hur stor andel av inkomsten som går till att betala boendeutgifter hänger naturligtvis samman med hur hög inkomsten är. Boende i hyresrätt har generellt sett lägre inkomster, jämfört med dem som äger sin bostad.
Men att hyresgäster lägger en större del av inkomsten på boende beror inte bara på att de har lägre inkomster. Även i kronor och ören betalar hyreshushåll mer för sitt boende, jämfört med hushåll som äger bostäder av liknande storlek.
Högst boendeutgifter i nyköpt ägarbostad
Hushållens boendeutgifter skiljer sig åt mellan åldersgrupper. Detta gäller framför allt för bostads- och äganderätter, där boendeutgifterna tenderar att sjunka i takt med hushållets ålder.
Som högst är boendeutgifterna för hushåll i bostads- och äganderätt i åldern 30 – 39 år. Detta beror på att det är i den åldern som många hushåll bildar familj och köper en bostadsrätt eller ett småhus. Eftersom både ränteutgifter och amortering räknas in i SCB:s boendeutgifter, blir månadskostnaden i regel som allra högst precis efter ett bostadsköp.
För de flesta hushåll sjunker sedan utgifterna över tid, i takt med att amortering och inflation gör finansieringskostnaderna mer lätthanterliga. När pensionsåldern uppnås är boendeutgifterna därför ofta lägre i ägt boende än i hyresrätt. I hyresrätt är hushållens boendeutgifter mer stabila över tid, med mindre skillnader mellan åldersgrupper.
Ensamstående får minst över
Oavsett upplåtelseform är det ensamstående hushåll som lägger störst andel av inkomsten på boende. Detta beror helt enkelt på att det inte finns någon att dela kostnaderna med.
Ensamstående hushåll utan barn som bor i hyresrätt lägger 32 procent av inkomsten på hyra. Detta är betydligt högre än för motsvarande hushåll i bostadsrätt (25 procent) eller villa (24 procent).
Hur hyran utvecklats i relation till inkomster
De senaste decennierna har bostadshyrorna utvecklats snabbare än inflationen, men i ungefär samma takt som inkomsterna. Den genomsnittliga hyran för en lägenhet på 70 kvadratmeter tar alltså inte en större andel av inkomsten än tidigare. Samtidigt går det också att vända på resonemanget: trots stärkt köpkraft i övrigt, har hyresgästernas boendekostnadsandel legat still på samma höga nivåer.
Sambandet mellan inkomster och bostadshyror döljer dessutom de förändringar som har skett inom hyresgästkollektivet. Till exempel har hyresrätten allt mer blivit en upplåtelseform för grupper med lägre inkomster, i takt med att köpstarka hushåll i stället valt bostads- eller äganderätt. Detta gör att medianinkomsten bland hyresgäster antagligen inte utvecklats på samma sätt som i samhället i stort. Förändringar i bostadsbidraget har också medfört att hyresgäster tappat köpkraft.
Vad ingår i boendekostnaderna?
Uppgifterna som presenteras i de tre första avsnitten på sidan kommer från Statistiska centralbyråns (SCB) undersökning Hushållens boendeutgifter. Denna slumpmässiga urvalsundersökning kartlägger individer över 18 år och de hushåll som de tillhör. Undersökningen genomförs inte varje år. Mellan 2024-2030 görs den vartannat år, och därefter med 2-3 års mellanrum.
Boendeutgiften inkluderar:
- Hyresrätt: summan av hyran och egna utgifter för underhåll och reparation.
- Bostadsrätt: summan av avgift till bostadsrättsförening, ränteutgift, amortering, samt egna utgifter för underhåll och reparation.
- Äganderätt (småhus): summan av ränteutgift, amortering, driftsutgift, samt utgift för underhåll och reparation.
Boendeutgiften i bostadsrätt och äganderätt är korrigerad med hänsyn till skatteeffekt. Med det menas till exempel fastighetsavgift, eller eventuella minskningar av skatt på grund av skattereduktion.
Exempel på skattereduktioner är avdrag för underskott av kapital (ränteavdrag) och avdrag på kostnaden för vissa reparationer och underhåll (rotavdrag).
Disponibel inkomst är summan av hushållets alla inkomster efter avdrag för skatter och avgifter. Då skattereduktion för underhåll och reparation och underskott av kapital ingår i boendeutgiften är dessa inte inkluderade i den disponibla inkomsten.
Definitioner av inkomstbegrepp
Här följer definitioner av de inkomstbegrepp som används på sidan.
- Disponibel inkomst är summan av hushållets alla inkomster, efter avdrag för skatter och avgifter. Den disponibla inkomsten kan användas till privat konsumtion eller sparande.
- Konsumtionsenhet är ett sätt att jämföra disponibel inkomst mellan olika typer av hushåll. Beroende på hushållssammansättning tilldelas olika vikter. Till exempel har ett hushåll med en ensamboende vuxen vikten 1, medan två sammanboende vuxna och två barn har vikten 2,45. Hushållens disponibla inkomst divideras därefter med hushållets totala vikt för att få en jämförbar disponibel inkomst per konsumtionsenhet, även kallat ekonomisk standard. Mer om att jämföra inkomster för hushåll finns hos SCB.
- Nettoinkomst är summan av skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar (exempelvis återbetalt studielån).
- Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. I inkomst av tjänst ingår förutom löneinkomst även inkomst från pension, sjukpenning och andra skattepliktiga ersättningar.
Det är så här vi bor!
Vill du veta mer?
Kontakta oss om du har frågor om statistiken eller innehållet på sidan!