Kostnadsutveckling
Boendekostnaden i hyresrätt har mer än dubblerats sen 1991. Det är betydligt mer än motsvarande ökning för den som bor i villa.
Hyran tar stor del av inkomsten
I genomsnitt lägger hushållen 23 procent av disponibel inkomst på boende. Samtidigt är skillnaderna mellan olika upplåtelseformer och hushållstyper stora. Hushåll i hyresrätt lägger störst andel av sin inkomst på boendet, särskilt de med lägre inkomster. I bostadsrätt och ägt boende är andelen ofta lägre eftersom dessa boendeformer oftare nås av hushåll med högre inkomster.
Senast uppdaterad:
2026-03-18
På denna sida:
- Hyran en stor utgift
- Högre inkomst, lägre boendeutgiftsprocent
- Hyresgäster betalar mest även i kronor och ören
- Högst boendeutgifter i nyköpt ägarbostad
- Ensamstående får minst över
- Hyran följer inkomsterna
- Boendeutgift i procent efter region, upplåtelseform och inkomstkvintil
- Vad ingår i boendekostnaderna?
Hyran en stor utgift
Hyresgäster lägger en större andel av disponibel inkomst på boende än andra. I genomsnitt går ungefär 27 procent av hyresgästernas inkomst till att betala hyran.
För hushåll i bostadsrätt och äganderätt (villa) är den genomsnittliga andelen betydligt lägre, ungefär 21 respektive 18 procent. Detta är inklusive amortering på bolån, som i statistiken räknas som boendeutgift.
Andelen av inkomsten som hushållen lägger på boende är relativt konstant under perioden 2015-2024, till trots av att vi sett en kraftig höjning av räntor, elpriser och taxor under perioden. Den största ökningen har skett för hushåll i äganderätt, från 15 till 18 procent.
Högre inkomst, lägre boendeutgiftsprocent
Boendeutgiftsprocenten minskar i takt med att inkomsterna ökar, men det finns tydliga skillnader mellan upplåtelseformerna.
Boende i hyresrätt lägger störst andel av sin inkomst på boende i nästan alla inkomstgrupper (kvintiler), särskilt för hushåll med låga inkomster. Samtidigt är skillnaden mellan den lägsta och den högsta inkomstgruppen störst i hyresrätt, vilket beror på att hyran i liten utsträckning påverkas av hushållets inkomst.
Bostadsrätter ligger något lägre, men även där lägger de lägre inkomstgrupperna en relativt stor andel av sin inkomst på boende. Äganderätter är relativt dyra i den lägsta inkomstgruppen, men blir snabbt mer fördelaktiga i takt med stigande inkomster. Det ägda boendet kan ge ekonomiska fördelar över tid genom amortering och värdeökningar, där hushåll med högre inkomster kan ha större möjlighet att köpa i områden med större prisuppgångar.
Sammantaget spelar både inkomst och boendeform roll för hushållens ekonomi, och skillnaderna mellan olika boendeformer leder till olika ekonomiska förutsättningar.
I Stor-Stockholm är skillnaderna ännu tydligare. Särskilt utsatta är låginkomsthushåll i hyresrätt. Hyrorna i och runtomkring Stockholm är några av de högsta i landet, i såväl äldre beståndet som i nyproduktion. Samtidigt har även medelinkomsttagare i bostadsrätt relativt höga boendekostnader.
Att låginkomsthushåll i bostadsrätt i Stor-Stockholm har något lägre boendeutgiftsprocent än i riket kan tyda på att gruppen är mer selekterad. Det är svårare att ta sig in på bostadsmarknaden i Stockholm och den gruppen består i större utsträckning av hushåll med relativt höga inkomster, låga lån eller som ägt sitt boende länge.
Längre ner på sidan finns även en tabell över boendeutgiftsprocenten efter inkomstkvintiler och upplåtelseform för andra delar av Sverige, utöver Stor-Stockholm och riket.
Hyresgäster betalar mest även i kronor och ören
Hur stor andel av inkomsten som går till att betala boendeutgifter hänger naturligtvis samman med hur hög inkomsten är. Boende i hyresrätt har generellt sett lägre inkomster, jämfört med dem som äger sin bostad.
Men att hyresgäster lägger en större del av inkomsten på boende beror inte bara på att de har lägre inkomster. Även i kronor och ören betalar hyreshushåll mer för sitt boende, jämfört med hushåll som äger bostäder av liknande storlek.
Högst boendeutgifter i nyköpt ägarbostad
Hushållens boendeutgifter skiljer sig åt mellan åldersgrupper. Detta gäller framför allt för bostads- och äganderätter, där boendeutgifterna tenderar att sjunka i takt med hushållets ålder.
Som högst är boendeutgifterna för hushåll i bostads- och äganderätt i åldern 30 – 39 år. Detta beror på att det är i den åldern som många hushåll bildar familj och köper en bostadsrätt eller ett småhus. Eftersom både ränteutgifter och amortering räknas in i SCB:s boendeutgifter, blir månadskostnaden i regel som allra högst precis efter ett bostadsköp.
För de flesta hushåll sjunker sedan utgifterna över tid, i takt med att amortering och inflation gör finansieringskostnaderna mer lätthanterliga. När pensionsåldern uppnås är boendeutgifterna därför ofta lägre i ägt boende än i hyresrätt. I hyresrätt är hushållens boendeutgifter mer stabila över tid, med mindre skillnader mellan åldersgrupper.
Ensamstående får minst över
Oavsett upplåtelseform är det ensamstående hushåll som lägger störst andel av inkomsten på boende. Detta beror helt enkelt på att det inte finns någon att dela kostnaderna med.
Ensamstående hushåll utan barn som bor i hyresrätt lägger 32 procent av inkomsten på hyra. Detta är betydligt högre än för motsvarande hushåll i bostadsrätt (25 procent) eller villa (24 procent).
Hyran följer inkomsterna
De senaste decennierna har bostadshyrorna utvecklats snabbare än inflationen, men i ungefär samma takt som inkomsterna. Den genomsnittliga hyran för en lägenhet på 70 kvadratmeter tar alltså inte en större andel av inkomsten än tidigare. Samtidigt går det också att vända på resonemanget: trots stärkt köpkraft i övrigt, har hyresgästernas boendekostnadsandel legat still på samma höga nivåer.
Sambandet mellan inkomster och bostadshyror döljer dessutom de förändringar som har skett inom hyresgästkollektivet. Till exempel har hyresrätten allt mer blivit en upplåtelseform för grupper med lägre inkomster, i takt med att köpstarka hushåll i stället valt bostads- eller äganderätt. Detta gör att medianinkomsten bland hyresgäster antagligen inte utvecklats på samma sätt som i samhället i stort. Förändringar i bostadsbidraget har också medfört att hyresgäster tappat köpkraft.
Boendeutgift i procent efter region, upplåtelseform och inkomstkvintil 2024
| Region | Upplåtelseform | Kvintil 1 | Kvintil 2 | Kvintil 3 | Kvintil 4 | Kvintil 5 | Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Riket | ||||||||
| Hyresrätt | 37,6 | 31,3 | 24,0 | 19,7 | 14,5 | 27,3 | ||
| Bostadsrätt | 31,7 | 25,7 | 21,7 | 20,0 | 14,7 | 21,1 | ||
| Egna hem | 33,9 | 22,3 | 20,2 | 18,1 | 12,8 | 18,1 | ||
| Totalt | 35,4 | 28,6 | 22,3 | 19,3 | 13,7 | 22,6 | ||
| Stor-Stockholm | ||||||||
| Hyresrätt | 43,0 | 32,3 | 28,2 | 21,0 | 14,1 | 27,7 | ||
| Bostadsrätt | 29,2 | 25,4 | 25,2 | 19,3 | 15,8 | 20,6 | ||
| Egna hem | – | – | 24,0 | 18,3 | 13,8 | 17,5 | ||
| Totalt | 38,5 | 30,7 | 25,3 | 19,7 | 14,8 | 22,4 | ||
| Stor-Göteborg | ||||||||
| Hyresrätt | 39,0 | 32,4 | 24,0 | 21,9 | – | 27,2 | ||
| Bostadsrätt | – | – | 19,4 | – | 14,7 | 20,1 | ||
| Egna hem | – | – | – | 21,6 | 12,3 | 18,3 | ||
| Totalt | 41,2 | 32,4 | 23,8 | 20,9 | 13,8 | 23,7 | ||
| Stor-Malmö | ||||||||
| Hyresrätt | 35,4 | 33,4 | – | – | – | 31,0 | ||
| Bostadsrätt | – | – | – | 24,2 | 17,3 | 28,0 | ||
| Egna hem | – | – | 23,8 | 18,6 | 14,0 | 20,4 | ||
| Totalt | 35,4 | 32,5 | 26,7 | 22,6 | 14,5 | 28,0 | ||
| Kommuner med <75 000 invånare | ||||||||
| Hyresrätt | 37,6 | 32,4 | 22,7 | 17,6 | – | 25,8 | ||
| Bostadsrätt | 32,4 | 29,4 | 19,6 | 20,6 | 12,1 | 20,6 | ||
| Egna hem | – | 26,4 | 20,2 | 17,1 | 12,4 | 17,6 | ||
| Totalt | 36,9 | 30,0 | 21,2 | 19,1 | 13,0 | 22,0 | ||
| Kommuner med >75 000 invånare | ||||||||
| Hyresrätt | 35,9 | 29,0 | 23,9 | 18,7 | 13,5 | 27,3 | ||
| Bostadsrätt | 30,7 | 23,3 | 18,8 | 19,6 | 12,5 | 21,8 | ||
| Egna hem | 33,9 | 21,6 | 18,8 | 18,0 | 12,4 | 18,0 | ||
| Totalt | 34,1 | 25,0 | 21,3 | 18,4 | 12,4 | 21,8 | ||
Anm. Kvintiler delar in hushållen i grupper om 20 procent vardera, indelat efter hushållens ekonomiska standard (disponibel inkomst per konsumtionsenhet). Källa: SCB
Om SCB:s storstadsregioner
Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö är regioner som definierats av Statistiska centralbyrån (SCB) och ingår i gruppen “Storstadsregioner”.
Stor-Stockholm omfattar alla kommuner i Stockholms län. Stor-Göteborg består i huvudsak av kommuner som tillhör Västra Götalands län, med undantag för Kungsbacka som tillhör Hallands län. Stor-Malmö består av ett antal kommuner som alla tillhör Skåne län.
Vad ingår i boendekostnaderna?
Uppgifterna som presenteras i de tre första avsnitten på sidan kommer från Statistiska centralbyråns (SCB) undersökning Hushållens boendeutgifter. Denna slumpmässiga urvalsundersökning kartlägger individer över 18 år och de hushåll som de tillhör. Undersökningen genomförs inte varje år. Mellan 2024-2030 görs den vartannat år, och därefter med 2-3 års mellanrum.
Boendeutgiften inkluderar:
- Hyresrätt: summan av hyran och egna utgifter för underhåll och reparation.
- Bostadsrätt: summan av avgift till bostadsrättsförening, ränteutgift, amortering, samt egna utgifter för underhåll och reparation.
- Äganderätt (småhus): summan av ränteutgift, amortering, driftsutgift, samt utgift för underhåll och reparation.
Boendeutgiften i bostadsrätt och äganderätt är korrigerad med hänsyn till skatteeffekt. Med det menas till exempel fastighetsavgift, eller eventuella minskningar av skatt på grund av skattereduktion.
Exempel på skattereduktioner är avdrag för underskott av kapital (ränteavdrag) och avdrag på kostnaden för vissa reparationer och underhåll (rotavdrag).
Disponibel inkomst är summan av hushållets alla inkomster efter avdrag för skatter och avgifter. Då skattereduktion för underhåll och reparation och underskott av kapital ingår i boendeutgiften är dessa inte inkluderade i den disponibla inkomsten.
Definitioner av inkomstbegrepp
Här följer definitioner av de inkomstbegrepp som används på sidan.
- Disponibel inkomst är summan av hushållets alla inkomster, efter avdrag för skatter och avgifter. Den disponibla inkomsten kan användas till privat konsumtion eller sparande.
- Konsumtionsenhet är ett sätt att jämföra disponibel inkomst mellan olika typer av hushåll. Beroende på hushållssammansättning tilldelas olika vikter. Till exempel har ett hushåll med en ensamboende vuxen vikten 1, medan två sammanboende vuxna och två barn har vikten 2,45. Hushållens disponibla inkomst divideras därefter med hushållets totala vikt för att få en jämförbar disponibel inkomst per konsumtionsenhet, även kallat ekonomisk standard. Mer om att jämföra inkomster för hushåll finns hos SCB.
- Inkomstkvintiler delar in hushållen i fem lika stora delar om 20 procent vardera, baserat på inkomstnivå. Kvintil 1 representerar de 20 procent av hushållen med lägst inkomst, medan kvintil 5 representerar de 20 procent med högst inkomst. Kvintiler kan säga något om ekonomisk fördelningen och inkomstskillnader i samhället.
- Nettoinkomst är summan av skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar (exempelvis återbetalt studielån).
- Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. I inkomst av tjänst ingår förutom löneinkomst även inkomst från pension, sjukpenning och andra skattepliktiga ersättningar.
Det är så här vi bor!
Vill du veta mer?
Kontakta oss om du har frågor om statistiken eller innehållet på sidan!