Vad är allmännyttan och varför minskar den?
Allmännyttan består av kommunägda hyresrätter. Andelen har minskat över tid i takt med försäljningar, lågt byggande och en växande privat bostadsmarknad.
Privatuthyrning av bostäder har blivit allt vanligare i Sverige. Att hyra en bostad i andra hand innebär ofta högre hyror och färre rättigheter än på den ordinarie hyresmarknaden.
På denna sida:
Den som hyr ut sin privatbostad får göra vissa avdrag, bland annat ett schablonavdrag på 40 000 kronor per bostad och år. Om privatuthyrningen genererar ett överskott, alltså att intäkterna är större än avdragen, är överskottet skattepliktigt och ska redovisas i deklarationen som inkomst av kapital.
Antalet individer som redovisar överskott från privatuthyrning har ökat kraftigt de senaste åren. Bara sedan 2013 har siffran mer än fördubblats, från ungefär 50 000 till fler än 110 000 personer.
De senaste årens ökning kan bero på att fler valt att hyra ut i stället för att sälja när bostadsmarknaden varit något mer osäker.
Sannolikt är det fler som hyr ut än vad statistiken från Skatteverket visar. För det första är det inte alla andrahandsuthyrningar som når upp till gränsen för när ett överskott måste redovisas. Dessutom är svartuthyrning troligen ganska utbrett. Eftersom det saknas tillförlitlig statistik på området är det ingen som faktiskt vet hur stor andrahandsmarknaden egentligen är.
Det finns flera olika former av privat- och andrahandsuthyrning. Lite förenklat beskriver begreppen situationer där man hyr en bostad som någon annan antingen äger, eller står på kontraktet för. Det är med andra ord möjligt att hyra både ägarbostäder och hyresrätter i andra hand, men regelverken skiljer sig åt.
Andrahandsuthyrning av hyresrätter regleras i jordabalkens tolfte kapitel, även kallad hyreslagen. Den ger andrahandshyresgästen ett förhållandevis starkt juridiskt skydd. Hyran får inte vara mer än 15 procent högre än förstahandshyran (om hyresrätten hyrs ut fullt möblerad) och efter två år kan andrahandshyresgästen i vissa fall dessutom ha anspråk på besittningsskydd. Skulle andrahandshyresgästen ha betalat en för hög hyra kan hyresnämnden besluta om återbetalning.
Vid uthyrning av egen bostad, det vill säga bostads- eller äganderätt, gäller i stället den nya privatuthyrningslagen för hyresavtal som träffas från den 1 juli 2026. För hyresavtal som träffats innan den 1 juli 2026 gäller lagen om uthyrning av egen bostad (UEB). Enligt UEB får hyran motsvara ägarens kapital- och driftkostnader. Kapitalkostnaden är däremot inte den faktiska kostnaden som ägaren har, utan beräknas som den skäliga avkastningsräntan på bostadens marknadsvärde. Enligt nya privatuthyrningslagen är utgångspunkten istället att parterna själva kommer överens om hyran utan att det kräver koppling till bostadens marknadsvärde, vilket i praktiken innebär att hyran kan sättas efter vad marknaden är beredd att betala. UEB och privatuthyrningslagen medger, till skillnad från hyreslagen, ingen möjlighet till återbetalning om hyran varit för hög. Dessutom har hyresgästen inget besittningsskydd, vilket innebär att det är lättare att säga upp hyresgästen.
Från och med juli 2026 gäller privatuthyrningslagen enbart om en fysisk person eller ett dödsbo regelmässigt hyr ut högst två lägenheter som inte är en del av hyresvärdens egen bostad. Uthyrning av ett rum eller en del av hyresvärdens egen bostad påverkar inte denna tvålägenhetsgräns. Om fler än två sådana bostäder regelmässigt hyrs ut gäller istället hyreslagen för samtliga lägenheter. Detta är en skillnad mot UEB som gäller för den första uthyrningen och hyreslagen för nästa uthyrning.
Läs mer om andrahandsuthyrning på Hyresgästföreningens hemsida.
Riksdagen har beslutat om nya regler för andrahandsuthyrning av bostäder, i syfte att förenkla uthyrning och öka tillgången på bostäder. Propositionen En mer flexibel hyresmarknad (Prop. 2025/26:187) omfattar bland annat en ny privatuthyrningslag, utökade möjligheter till andrahandsuthyrning av bostadsrätter samt ändrade regler för blockhyra av företags- och delningsbostäder. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2026.
Det är nu möjligt för privatpersoner att hyra ut upp till två bostäder, som inte utgör del av den egna bostaden, enligt den nya privatuthyrningslagen. Tidigare gällde lagen bara för den första bostaden och den andra följer hyreslagen. Privatuthyrningslagen ger varken rätt till återbetalning av för hög hyra eller besittningsrätt, vilket innebär att hyresgästen inte har rätt till förlängning på samma sätt som vid hyra enligt hyreslagen.
Nya regler i bostadsrättslagen innebär att andrahandsuthyrning ska kunna ske under längre tid än tidigare. Tidsaspekten i andrahandsuthyrning ska därmed ha en mindre betydelse i bedömningen. En bostadsrättsinnehavare, med skäl att hyra ut, ska därmed lättare få tillstånd även om bostaden tidigare hyrts ut.
Blockhyra innebär att en aktör, exempelvis ett företag, hyr minst tre lägenheter som ett “block”, och hyr sedan ut dessa till exempelvis anställda. Lagändringen innebär att reglerna för blockhyra utvecklas och tydliggörs, i syfte att underlätta för företag och öka flexibiliteten på hyresmarknaden.
Ändringen innebär även att förutsättningarna för delningsbostäder utvecklas. Delningsbostäder innebär att hyresgäster hyr varsitt rum och delar på gemensamma ytor, även kallat coliving.
Syftet med de ändrade reglerna för andrahandsuthyrning är att förenkla uthyrningen och öka tillgången till bostäder. Målet är att skapa en mer flexibel hyresmarknad och göra fler bostäder tillgängliga.
Den främsta kritiken mot de nya reglerna är att de kan driva på spekulation, där bostäder köps i syfte att hyras ut snarare än att användas som permanentboenden. Kritiker varnar också för en växande andrahandsmarknad med högre hyror och otryggare villkor för hyresgäster.
Propositionen finnas att läsa i sin helhet på Regerings webbplats.
Det totala redovisade överskottet från privatuthyrning av bostad har ökat varje år sedan 2013. Det bekräftar att andrahandsuthyrning blir allt vanligare och allt mer omfattande. År 2025 uppgick det samlade överskottet till mer än 4,7 miljarder kronor, jämfört med 1,3 miljarder år 2013.
Regeringens förslag på mer flexibla regler kommer sannolikt att få den här delen av marknaden att växa ytterligare.
År 2025 uppgick det totala redovisade överskottet från privatuthyrning till drygt 4,7 miljarder kronor. Stor-Stockholm står för drygt 40 procent av totalbeloppet, vilket motsvarar ungefär 1,9 miljarder kronor. Stor-Göteborg och Stor-Malmö står tillsammans för ytterligare 19 procent av det totala överskottet.
Det redovisade överskottet är beräknat efter att schablonavdraget på 40 000 kronor per bostad har gjorts. Om man även räknar in detta avdrag blir de faktiska inkomsterna från privatuthyrning betydligt större. Avdraget görs per bostad och kan dessutom delas mellan flera personer i samma hushåll. I Sverige bor i genomsnitt drygt två personer per hushåll. Under antagandet att detta gäller för samtliga bostäder som hyrs ut privat, och därför halverar antalet personer som redovisar överskott, innebär det att de totala inkomsterna från privatuthyrning under 2024 i praktiken var omkring två miljarder kronor högre än det redovisade överskottet.
Sammanlagt står storstadsregionerna för närmare 60 procent av överskottet från privatuthyrning i landet. Här finns stora andrahandsmarknader och det rör sig inte sällan om uthyrningar på heltid, snarare än veckovisa uthyrningar av fritidshus eller liknande. Dessutom är hyrorna ofta höga, vilket bidrar till att även överskotten blir större.
Vid privatuthyrning är hyresnivåerna generellt sett betydligt högre än på den ordinarie hyresmarknaden. Som störst är skillnaden i Stockholm och andra storstäder. Här kan de i vissa fall vara nästan dubbelt så höga som de ordinarie hyrorna.
Det råder med andra ord inget tvivel om att hyrorna är högre på andrahandsmarknaden. Detta återspeglar att bostadsmarknaden på många håll är mycket ansträngd, framför allt i de största städerna. Här finns det uppenbarligen också en grupp bostadssökande som, åtminstone tillfälligt, kan betala väldigt höga hyror.
Däremot förstärks skillnaderna i statistiken av att den ordinarie hyresmarknaden är både större och sannolikt mer blandad. Lägenheterna som ligger till grund för statistiken är alltså inte nödvändigtvis jämförbara med varandra.
Medianhyror i de största kommunerna, andrahandsmarknad och ordinarie hyresmarknad.
| Andrahandshyra | Ordinarie hyra | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kommun | 1 rum | 2 rum | 3+ rum | 1 rum | 2 rum | 3+ rum* |
| Stockholm | 11 000 kr | 14 500 kr | 18 000 kr | 6 249 kr | 8 149 kr | 11 162 kr |
| Göteborg | 9 500 kr | 11 500 kr | 14 500 kr | 5 715 kr | 7 174 kr | 9 055 kr |
| Malmö | 8 200 kr | 11 000 kr | 14 200 kr | 5 831 kr | 8 074 kr | 10 933 kr |
| Uppsala | 8 000 kr | 11 000 kr | 13 500 kr | 6 633 kr | 8 920 kr | 11 102 kr |
| Linköping | 6 700 kr | 9 100 kr | 11 500 kr | 5 637 kr | 7 559 kr | 10 010 kr |
| Västerås | 6 500 kr | 8 800 kr | 12 000 kr | 5 521 kr | 7 439 kr | 9 976 kr |
| Örebro | 6 300 kr | 8 000 kr | 10 500 kr | 5 539 kr | 7 115 kr | 9 904 kr |
| Helsingborg | 7 000 kr | 9 000 kr | 13 000 kr | 6 077 kr | 7 909 kr | 10 406 kr |
| Jönköping | 7 000 kr | 8 900 kr | 11 000 kr | 4 733 kr | 6 649 kr | 8 984 kr |
| Norrköping | 6 300 kr | 8 500 kr | 10 900 kr | 5 880 kr | 7 835 kr | 10 263 kr |
Flera av kommunerna med de högsta överskotten från privatuthyrning per uthyrare återfinns i Norrbotten. Högst i landet 2025 låg Boden, där det genomsnittliga överskottet uppgick till drygt 96 000 kronor per uthyrare. Gällivare, Pajala och Kiruna placerar sig också högt på listan, med genomsnittliga överskott på 79 000, 74 000 respektive 65 000 kronor. En möjlig förklaring är de industri- och gruvinvesteringar som görs i flera av kommunerna, och som bidragit till ökad inflyttning och efterfrågan på bostäder.
Kommunen med flest uthyrare per 1 000 invånare är Arjeplog. Under 2025 redovisade här mer än var tionde invånare ett överskott från privatuthyrning. Detta kan bero på att det om vintrarna kommer fordonstestare från hela världen till Arjeplog för att testköra fordon i kallt klimat, och att många kommuninvånare då väljer att hyra ut en bostad i andra hand.
Sett till det samlade överskottet dominerar de största städerna. Stockholms kommun redovisade totalt 848 miljoner kronor i överskott från privatuthyrning 2025, följt av Göteborg (300 miljoner) och Nacka (130 miljoner). Med undantag för Uppsala är samtliga kommuner på topp-tio-listan belägna i någon av de tre storstadsregionerna.
Kommuner där privatuthyrningen är som mest omfattande och utbredd, olika mått.
| Antal redovisade överskott | Antal redovisade överskott, per 1 000 invånare | Totalt överskott (mnkr) | Genomsnittligt överskott (kr) | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Stockholms kommun | 14 679 | Arjeplog | 104 | Stockholm | 848 | Boden | 96 276 |
| Göteborgs kommun | 6 821 | Öckerö | 43 | Göteborg | 300 | Gällivare | 79 115 |
| Uppsala kommun | 2 718 | Danderyd | 35 | Nacka | 130 | Pajala | 74 089 |
| Malmö kommun | 2 590 | Åre | 29 | Malmö | 119 | Danderyd | 72 193 |
| Nacka kommun | 2 462 | Vaxholm | 26 | Uppsala | 101 | Laxå | 66 665 |
| Jönköpings kommun | 1 713 | Lidingö | 26 | Danderyd | 83 | Kiruna | 64 907 |
| Huddinge kommun | 1 688 | Gotland | 24 | Lidingö | 78 | Jokkmokk | 63 862 |
| Kungsbacka kommun | 1 668 | Ekerö | 23 | Huddinge | 76 | Sandviken | 63 682 |
| Täby kommun | 1 607 | Båstad | 22 | Täby | 75 | Lidingö | 61 672 |
| Gotlands kommun | 1 445 | Värmdö | 22 | Kungsbacka | 73 | Storuman | 60 686 |
Kontakta oss om du har frågor om statistiken eller innehållet på sidan!