Ränteavdrag
Statens kostnad för ränteavdrag har mer än fördubblats sedan 2022. Den viktigaste orsaken är stigande räntor på hushållens bolån.
Betydligt mer statligt stöd till ägt boende
År 2024 uppgick de statliga bostadspolitiska subventionerna till knappt 84 miljarder kronor. Tre fjärdedelar av stödet gick till ägt boende, främst genom ränteavdrag och rotavdrag, medan stöden till boende i hyresrätt och bostadsbidragstagare var betydligt mindre.
Senast uppdaterad:
2026-05-04
Sex av tio kronor går till ränteavdrag
I dag finns det fem statliga stöd, bidrag och avdrag som antingen helt, eller i huvudsak går till bostadssektorn:
Ägt boende
Hyrt boende
Betydligt mer stöd till ägt boende än till hyrt boende
Under 2024 stod ränteavdraget för ungefär 60 procent av de totala subventionerna till bostadssektorn. Tillsammans med rotavdraget utgjorde subventioner till det ägda boendet därmed tre fjärdedelar av allt statligt stöd.
Statligt stöd till boende i korthet
Det statliga stödet till bostadssektorn består främst av skatteavdrag till hushåll som äger sin bostad, i form av ränte- och rotavdrag. Stöd till hushåll i hyrt boende ges huvudsakligen genom bostadsbidrag och bostadstillägg, men omfattar betydligt mindre belopp.
Stöd till bostadsägare ökar automatiskt när räntorna stiger
I takt med att räntorna har stigit har även statens utgifter för ränteavdrag ökat kraftigt. Eftersom ränteavdraget är direkt kopplat till vad hushållen betalar för sina bolån, fungerar ränteavdraget som en automatisk krockkudde för bostadsägare när kostnaderna ökar.
Höjningar av bostadsbidrag eller bostadstillägg är däremot beroende av politiska beslut, och det samlade stödet till hyreshushåll har därför inte ökat i samma takt de senaste åren. Hyresgästernas främsta skydd mot snabba kostnadsökningar är i stället förhandlingssystemet, som begränsar hyreshöjningarna.
Från byggstöd till konsumtionsstöd i svensk bostadspolitik
Från andra världskrigets slut och framåt var bostadspolitiska satsningar framför allt inriktade på att få fram nya bostäder. Staten subventionerade bostadsbyggandet bland annat genom stora bidrag och förmånliga lån och krediter. Sådana stöd var helt avgörande för det höga byggtempot under efterkrigstiden, inte bara i Sverige, utan i princip hela Västeuropa.
Under 1980- och 90-talet genomfördes en bostadspolitisk omläggning. Många europeiska länder avvecklade de stora stödprogrammen till bostadsbyggande, för att i stället satsa på att stärka hushållens möjlighet att efterfråga bostäder på den öppna marknaden. I vissa länder har det inneburit kraftigt ökade utgifter för exempelvis bostadsbidrag och stöd till bostadsköpare. I Sverige är det i stället ränteavdraget som har antagit rollen som efterfrågestöd, samtidigt som bostadsbidraget krympt i omfattning.
Fakta om de olika bostadspolitiska subventionerna
I Sverige används flera olika statliga avdrag, bidrag och stöd som har en effekt på hushållens boendekostnader och bostadsmarknadens funktionssätt. Läs mer om varje bostadspolitisk subvention nedan.
Ränteavdrag
Ränteavdraget innebär att hushåll kan göra skattemässiga avdrag för ränteutgifter, främst för bolån. I praktiken leder detta oftast till ett underskott av kapital, vilket ger rätt till en skattereduktion som sänker den slutliga skatten.
Skattereduktionen uppgår till 30 procent av underskottet, upp till 100 000 kronor per person och år. Är underskottet större än 100 000 kronor, är den överskjutande delen istället avdragsgill med 21 procent. Eftersom räntekostnaderna på bolån är den vanligaste orsaken till underskott av kapital utgör ränteavdraget i huvudsak ett stöd till hushåll som äger sin bostad.
Ränteavdragen har en lång historia i Sverige och har funnits i flera olika former. Sedan skattereformen 1990/1991 är avdragets skattemässiga värde fastställt på dagens nivåer. Till skillnad från bostadsbidrag och bostadstillägg ökar ränteavdragets omfattning automatiskt när räntorna stiger, vilket gör det till den största statliga subventionen till bostadssektorn.
Läs mer om ränteavdraget hos Skatteverket.
Rotavdrag
Rotavdraget är en skattereduktion för arbetskostnader vid reparation, ombyggnad och tillbyggnad av bostäder. Avdraget uppgår normalt till 30 procent av arbetskostnaden och kan endast användas av hushåll som äger sin bostad.
Under 2025 höjdes rotavdraget tillfälligt till 50 procent av arbetskostnaden, under perioden 12 maj till 31 december. Förutsatt att vissa villkor är uppfyllda görs avdraget direkt på fakturan av företaget som utför arbetet, som därefter begär ersättning från Skatteverket. Det maximala rotavdraget är 50 000 kronor per person och år.
Rotavdraget infördes i början av 1990‑talet för att mildra den dåvarande lågkonjunkturen. I dag ses rotavdraget dessutom som ett sätt att begränsa omfattningen av svartarbete vid privatrenoveringar. Tillsammans med ränteavdraget utgör rotavdraget en central del av statens stöd till ägt boende.
Läs mer om rotavdraget hos Skatteverket.
Bostadsbidrag
Bostadsbidraget är ett behovsprövat statligt stöd som kan sökas av två grupper i Sverige: barnfamiljer och unga vuxna i åldern 18–28 år utan barn. Bidragets storlek beror på hushållets inkomster, boendekostnad och familjesammansättning.
För att ha rätt till bostadsbidrag krävs att hushållets inkomst och boendekostnad ligger under vissa gränser. När inkomsten överstiger en fastställd nivå trappas bostadsbidraget successivt ned och kan till slut falla bort helt. Eftersom inkomst‑ och boendekostnadsgränserna inte har följt utvecklingen av löner och boendekostnader har bidraget minskat i räckvidd över tid.
Bostadsbidraget skiljer sig från bostadstillägg, som är ett separat stöd för pensionärer och personer med aktivitets‑ eller sjukersättning. Jämfört med ränte‑ och rotavdraget är bostadsbidraget betydligt mindre i omfattning och används främst av hushåll i hyresrätt.
Läs mer om bostadsbidraget hos Försäkringskassan.
Bostadstillägg till pensionärer
Bostadstillägget är ett inkomstprövat ekonomiskt stöd som riktar sig till pensionärer med låga inkomster och relativt höga boendekostnader. Stödet kan sökas av både ensamstående och sammanboende pensionärer som är bosatta i Sverige och tar ut sin allmänna pension.
Hur stort bostadstillägget blir beror på flera faktorer, främst boendekostnader samt den sökandes inkomster och tillgångar, liksom eventuell partners ekonomi. Den som har höga inkomster eller stora tillgångar anses inte vara i behov av stödet, vilket gör att bostadstillägget trappas ned och kan falla bort helt.
Till skillnad från ränte‑ och rotavdraget är bostadstillägget ett riktat stöd till hushåll med ekonomiska behov. Stödet kan ges oavsett upplåtelseform, även om majoriteten av mottagarna bor i hyresrätt.
Ett motsvarande bostadstillägg lämnas även till personer med sjuk‑ eller aktivitetsersättning och handläggs då av Försäkringskassan, medan bostadstillägg till pensionärer administreras av Pensionsmyndigheten.
Läs mer om bostadstillägget till pensionärer hos Pensionsmyndigheten.
Läs mer om bostadstillägget till personer med sjuk- och aktivitetsersättning hos Försäkringskassan.
Investeringsstöd
Investeringsstödet var ett statligt stöd till byggande av hyresrätter och studentbostäder. Stödet kunde beviljas projekt som uppfyllde vissa villkor, däribland en övre gräns för hyran (så kallad normhyra), som varierade mellan olika delar av landet. Syftet var att öka bostadsbyggandet och hålla nere hyrorna i nyproducerade hyresbostäder.
Stödbeloppet varierade mellan 4 800 och 7 100 kronor per kvadratmeter boarea, beroende på var i landet byggnationen skedde och bostädernas storlek. Fullt stöd betalades ut för de första 35 kvadratmeterna av en lägenhet, varefter stödet trappades ned och upphörde helt för den del av lägenheten som översteg 70 kvadratmeter.
I senare regelverk styrdes stödet mot områden med störst bostadsbehov, främst storstadsregionerna, och kombinerades med krav på social motprestation, exempelvis möjligheten för kommuner att förmedla en andel av bostäderna genom sociala kontrakt, eller till personer under 31 år.
Investeringsstödet beslutades att avvecklas från årsskiftet 2021/2022, men projekt som beviljats stöd före utgången av 2022 kan fortfarande få medel utbetalda.
Läs mer om investeringsstödet till hyres- och studentbostäder hos Boverket.
Så räknar vi
På den här sidan sammanställer vi de statliga stöd och subventioner till bostadssektorn som finns i dag, och hur de fördelas mellan upplåtelseformer. Eftersom det i vissa fall saknas detaljerad statistik, är sammanställningen en uppskattning, snarare än en exakt beskrivning av situationen.
- Ränteavdraget är en skattereduktion för det som kallas underskott av kapital. Det vanligaste skälet till att underskott uppstår, är att räntekostnaderna på just bolån överstiger kapitalintäkterna. Samma avdrag görs däremot även om underskottet uppstår av andra typer av lån eller kapitalförluster. Ränteavdraget är alltså huvudsakligen ett stöd till bostadssektorn och bostadsägare, men inte enbart.
- Inte alla mottagare av bostadsbidrag och bostadstillägg bor i hyresrätt. Detta gäller framför allt bostadstillägget till pensionärer, där ungefär en fjärdedel av mottagarna bor i ägt boende. För bostadsbidraget är andelen betydligt mindre, runt fem procent.
Det är så här vi bor!
Vill du veta mer?
Kontakta oss om du har frågor om statistiken eller innehållet på sidan!