Kostnadsutveckling
Boendekostnaden i hyresrätt har mer än dubblerats sen 1991. Det är betydligt mer än motsvarande ökning för den som bor i villa.
Nyproduktionshyrorna har ökat kraftigt sedan 2022
Nyproduktionshyrorna i Sverige har ökat kraftigt sedan 2022. Den genomsnittliga månadshyran för en nyproducerad hyresrätt på 70 kvadratmeter ligger nu strax under 15 000 kronor, nästan 4 000 kronor mer än för tre år sedan. Det är betydligt högre än hyrorna i det övriga hyresbeståndet.
Senast uppdaterad:
2026-10-02
Stor ökning av nyproduktionshyror under 2025
Hyrorna i nyproducerade hyresrätter ökade stort under 2025. En nyproducerad hyresrätt var 10 procent högre under året jämfört med 2024, i Sverige som stort.
Den genomsnittliga årshyran för nyproducerade hyresrätter var 2 565 kronor per kvadratmeter år 2025. För en nyproducerad bostad på 70 kvadratmeter motsvarar det strax under 15 000 kronor per månad.
I beståndet som helhet var den genomsnittliga hyran för en lika stor lägenhet betydligt lägre, cirka 8 600 kronor per månad.
Nyproduktionshyrorna har ökat rekordartat sedan 2022
Efter flera år av relativt stabila nyproduktionshyror skedde ett tydligt skifte efter 2022. Mellan 2022 och 2025 ökade den genomsnittliga månadshyran för en nyproducerad hyresrätt på 70 kvadratmeter från 11 000 till nästan 15 000 kronor.
Det motsvarar en ökning med 36 procent på bara tre år, eller nästan 4 000 kronor per månad. På årsbasis innebär det en kostnadsökning med närmare 48 000 kronor per år.
Utvecklingen sammanfaller med en period då byggkostnaderna steg kraftigt, räntorna ökade och bostadsbyggandet föll till mycket låga nivåer. Samtidigt avvecklades investeringsstödet, som tidigare bidrog till lägre hyror i delar av nyproduktionen.
Allmännyttan ligger lägre
I de flesta svenska kommuner finns det kommunägda, allmännyttiga hyresrätter. Hyrorna för allmännyttiga bostäder är generellt sett lägre än hos de privata bostadsbolagen. Under 2025 var den genomsnittliga skillnaden för en bostad på 70 kvadratmeter strax under 2 300 kronor per månad.
Mellan 2020 och 2022 planade nyproduktionshyrorna ut. En förklaring till detta är att stora mängder bostäder byggda med investeringsstöd färdigställdes under de här åren. Här är hyrorna i regel några tusenlappar lägre per månad. Investeringsstödet var ett statligt subventionsprogram för att få fram både fler och billigare hyresrätter och studentbostäder. Stödet infördes inför 2017 och avvecklades under 2022.
Nyproduktionshyror är högst i storstadsregionerna
Generellt sett är bostadshyrorna högre på platser där många människor bor och arbetar, det vill säga i de större städerna. Som allra högst är hyrorna i kommuner i närheten av Stockholm, Göteborg, och Malmö.
Även bortsett från storstäderna gäller i stort sett samma mönster. I kommuner med över 75 000 invånare är månadshyran för en typlägenhet oftast några hundralappar högre än i mindre kommuner.
Nyproduktionshyror stiger mer än inkomster och inflation
Hyrorna i nyproduktion har ökat snabbare än konsumentpriserna (den allmänna inflationen) sedan slutet av 1990-talet. Störst ökning syns i Stor-Stockholm och Stor-Göteborg, där nyproduktionshyrorna dessutom har stigit mer än förvärvsinkomsterna.
Att hyrorna ökar snabbare än inflationen innebär att den allmänna prisökningen i samhället endast förklarar en del av hyresutvecklingen. Andra faktorer som kan ha bidragit är exempelvis stigande byggkostnader och produktionspriser.
Förvärvsinkomsterna har under lång tid ökat mer än hyrorna för nyproducerade hyresrätter i flera regioner, särskilt utanför storstäderna. Men 2024 sticker ut som ett år där hyrorna steg betydligt snabbare än inkomsterna, framför allt i Stor-Stockholm. Att inkomsterna inte ökar lika mycket som hyrorna innebär att det blir svårare för hushåll att efterfråga nyproducerade hyresrätter.
Under 2023 och 2024 ökade hyrorna kraftigt på vissa håll, framförallt i Stor-Stockholm. Samtidigt minskade byggstarterna kraftigt och ekonomin försvagades. När byggandet faller och ekonomin försvagas kan det vara de mer kostnadskänsliga och perifera objekten som pausas först, medan projekt i mer attraktiva lägen och med starkast kostnadskalkyler genomförs i större utsträckning. En möjlig följd är att de hyresnivåer som syns i statistiken stiger, eftersom billigare projekt utgör en mindre del av det färdigställda beståndet.
Oavsett orsaken till hyresökningarna blir konsekvensen densamma: allt färre hushåll har ekonomiska förutsättningar att efterfråga en nyproducerad hyresrätt. Mellan 2022 och 2024 ökade hyresnivåerna i Stor-Stockholm med 32 procent, medan förvärvsinkomsterna i riket ökade med 8 procent. Det innebär att nyproducerade hyresrätter blivit ekonomiskt tillgängliga för en mindre grupp hushåll, vilket riskerar att höja trösklarna på bostadsmarknaden ytterligare.
Om SCB:s storstadsregioner
Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö är regioner som definierats av Statistiska centralbyrån (SCB) och ingår i gruppen “Storstadsregioner”.
Stor-Stockholm omfattar alla kommuner i Stockholms län. Stor-Göteborg består i huvudsak av kommuner som tillhör Västra Götalands län, med undantag för Kungsbacka som tillhör Hallands län. Stor-Malmö består av ett antal kommuner som alla tillhör Skåne län.
Det är så här vi bor!
Vill du veta mer?
Kontakta oss om du har frågor om statistiken eller innehållet på sidan!