Boendeutgift i procent
Hur stor del av inkomsten går till boende? Jämför boendekostnader som andel av inkomsten och i kronor för olika hushåll i Sverige.
Vad kostar värme, el, vatten och sophämtning i en lägenhet?
En hyresrätt på 67 kvadratmeter kostar i genomsnitt 2 968 kronor i månaden i taxor och avgifter för värme, el, vatten och avlopp samt sophämtning 2026. Det är 6,9 procent mer än förra året, medan inflationen var 0,6 procent. Var du bor spelar stor roll. I Gnesta och Trosa är kostnaden nästan 1 670 kronor högre per månad än i Piteå.
Senast uppdaterad:
2026-11-04
På denna sida:
Vad ingår i hyran?
I en vanlig bostadshyra ingår kostnader för en rad tjänster som är nödvändiga för att bostaden ska fungera på ett bra sätt.
I de flesta hyresrätter ingår värme, vatten och sophämtning i hyran. Även fastighetsel ingår, alltså exempelvis el till trapphus, tvättstuga och hiss. Hushållsel, det vill säga elen till själva lägenheten, ingår oftast inte i hyran.
För en genomsnittlig lägenhet på 67 kvm uppgick de totala kostnaderna för taxor och avgifter under 2026 till 2 968 kronor i månaden. I beloppet ingår både fastighetsel och hushållsel.
Fjärrvärme och kommunens storlek avgör månadskostnad
Uppvärmningen är den största posten och står för nästan hälften av kostnaden. Därefter kommer el och vatten och avlopp.
Priset på fjärrvärme har därför en stor effekt på totalkostnaden. De lägsta uppvärmningskostnaderna hittar man vanligtvis i kommuner som under en längre tid byggt ut sina fjärrvärmenät.
En annan viktig faktor när man talar om taxor och avgifter är storleken på kommunen. Små kommuner har i regel en högre taxenivå än stora kommuner, precis som glesbygdskommuner har högre taxor än mer tätbefolkade städer. Samtidigt kan sådana faktorer inte förklara alla skillnader mellan kommuner. Höga och låga taxenivåer finns i alla typer av kommuner.
Kostnad för taxor och avgifter för en lägenhet på 67 kvadratmeter, inklusive moms.
| Taxor och avgifter | Kronor per månad | Andel av totalkostnad |
|---|---|---|
| Uppvärmning (fjärrvärme) | 1 377 | 46% |
| El | 801 | 27% |
| – varav elhandel | 319 | 11% |
| – varav elnät | 363 | 12% |
| – varav skatt på el | 119 | 4% |
| Vatten och avlopp | 649 | 22% |
| Avfall | 140 | 5% |
| Totalt | 2 968 | 100% |
Källa: Nils Holgersson-gruppen.
Vad kostar värme i en lägenhet?
Att värma upp en lägenhet på 67 kvm med fjärrvärme kostar i genomsnitt 1 377 kronor i månaden, eller drygt 16 520 kronor per år. I kostnaden ingår även energin för att värma varmvattnet.
Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningen i flerbostadshus och finns i 276 av landets 290 kommuner. Priset sätts av det lokala fjärrvärmeföretaget och skiljer sig mycket åt.
- Billigast: Luleå, 787 kronor per månad.
- Dyrast: Älvdalen, 1 795 kronor per månad.
Fjärrvärmen blev 4,4 procent dyrare 2026. Sedan år 2000 har fjärrvärmepriset ökat med 142 procent.
Vad kostar vatten i månaden i en lägenhet?
Vatten och avlopp kostar i genomsnitt 649 kronor i månaden för en lägenhet på 67 kvadratmeter. Det motsvarar 7 782 kronor per år. Avgiften bestäms av kommunens VA-taxa.
- Billigast: Fagersta, 285 kronor per månad.
- Dyrast: Trosa, 1 192 kronor per månad.
VA är den avgift som har ökat mest, med 186 procent sedan 2000, och med 7,3 procent bara det senaste året.
Hur mycket har taxorna ökat?
Sedan år 2000 har den totala kostnaden för taxor och avgifter ökat med 147 procent. Inflationen, mätt som KPI, ökade med 61 procent under samma period. Det innebär att avgifterna har ökat mer än dubbelt så snabbt som övriga priser i samhället.
Att kostnaderna ökat snabbare än den allmänna prisnivån gäller både totalt sett och för varje enskild taxa och avgift. Svenska hushåll betalar med andra ord förhållandevis mer för taxor och avgifter i dag, än de gjorde vid millennieskiftet.
Elen ökade mest 2026, med tolv procent. Allra minst ökade avfall, med 0,2 procent jämfört med 2025.
De stora kostnadsökningarna för respektive taxa eller avgift har resulterat i att totalkostnaden ökat med 6,9 procent mellan 2025 och 2026. Det är stor skillnad jämfört med inflationen, som ökat med 0,6 procent.
Kan skilja uppemot 1 670 kronor per månad mellan kommuner
Som lägst är totalkostnaden i Piteå, där samlade taxor och avgifter för en lägenhet på 67 kvm uppgår till 2 164 kronor i månaden. Det kan jämföras med Gnesta och Trosa, som har landets högsta totalkostnader. Här uppgår taxor och avgifter till 3 833 kronor per månad.
Prisskillnaden mellan Piteå och de dyraste kommunerna Gnesta och Trosa är därmed nästan 1 670 kronor per månad, eller cirka 20 000 kronor per år.
Landets tre storstäder, Göteborg, Malmö och Stockholm, ligger alla under rikssnittet på 2 968 kronor. Lägst är kostnaden i Göteborg, med totalt 2 509 kronor per månad.
Dyrast och billigast kommun
Totalkostnad för taxor och avgifter för en lägenhet på 67 kvadratmeter, inklusive moms.
| Kommun | Kronor per månad | Jämfört med rikssnittet |
|---|---|---|
| Billigast kommun | ||
| Piteå | 2 164 | 27,1%, billigare |
| Luleå | 2 168 | 27,0%, billigare |
| Skara | 2 230 | 24,9%, billigare |
| Tidaholm | 2 249 | 24,2%, billigare |
| Sorsele | 2 290 | 22,9%, billigare |
| Umeå | 2 314 | 22,0%, billigare |
| Ljungby | 2 361 | 20,5%, billigare |
| Vara | 2 377 | 19,9%, billigare |
| Linköping | 2 378 | 19,9%, billigare |
| Övertorneå | 2 384 | 19,7%, billigare |
| Dyrast kommun | ||
| Gnesta | 3 833 | 29,1%, dyrare |
| Trosa | 3 833 | 29,1%, dyrare |
| Nora | 3 814 | 28,5%, dyrare |
| Vaxholm | 3 767 | 26,9%, dyrare |
| Älvdalen | 3 741 | 26,0%, dyrare |
| Höör | 3 723 | 25,4%, dyrare |
| Svalöv | 3 713 | 25,1%, dyrare |
| Nordanstig | 3 632 | 22,3%, dyrare |
| Hörby | 3 604 | 21,4%, dyrare |
| Bollebygd | 3 598 | 21,2%, dyrare |
| Riket | 2 968 | – |
Källa: Nils Holgersson-gruppen.
Om Nils Holgersson-rapporten
Nils Holgersson-rapporten är en årlig studie över kostnaderna för avgifter och taxor i Sveriges kommuner. Undersökningen utgår från en hypotetisk bostadsfastighet med 15 lägenheter och en genomsnittlig förbrukning av el, vatten, och så vidare. Denna genomsnittliga bostadsfastighet rör sig sedan, likt Nils Holgersson, genom landets kommuner, för att undersöka kostnader för avfallshämtning, vatten och avlopp (VA), el och uppvärmning.
Kostnad för fjärrvärme har använts i de kommuner där det är den dominerande uppvärmningsformen. I övriga kommuner redovisas en medelkostnad för fjärrvärmen i riket. Under 2026 är det 276 av totalt 290 kommuner, det vill säga 95 procent, som angett fjärrvärme som den dominerande uppvärmningsformen för flerbostadshus i centralorten.
Undersökningen har genomförts varje år sedan 1996 av representanter från Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta. Årets rapport, och tidigare versioner, finns att läsa på Nils Holgersson-gruppens hemsida.
Upptäck mer
Vill du veta mer?
Kontakta oss om du har frågor om statistiken eller innehållet på sidan!