Bostadsbristen minskar i Sverige – men behoven kvarstår

Minskad bostadsbrist, men inte mindre problem

Varje år ber Boverket Sveriges kommuner att svara på en enkät om läget på den lokala bostadsmarknaden. I 2026-års enkät uppger 102 kommuner att det råder brist på bostäder i Sverige, vilket är en tydlig förbättring jämfört med tidigare år.

Gräver man lite djupare i enkätsvaren framträder däremot en mer komplex bild. När kommunerna i stället får bedöma hur väl bostadsbehoven är tillgodosedda hamnar de flesta, 178 kommuner, i mitten av skalan (3–4 av 6). Endast fem kommuner upplever att behoven är tillfredsställda i hög grad (6).

Trots att bostadsbristen bedöms minska verkar det alltså fortfarande finnas problem med att uppfylla bostadsbehovet bland kommunernas invånare. En möjlig förklaring är skillnaden mellan bostadsbrist utifrån efterfrågan och behov.

I Boverkets enkät definieras bostadsbrist som att efterfrågan på bostäder är större än utbudet. Det innebär att alla som både kan och vill efterfråga en bostad inte alltid får tag i en. Det betyder att en kommun kan ha balans i marknadstermer, samtidigt som vissa saknar en bostad som är rimlig i pris, storlek eller läge.

 

Byggandet bromsar trots behov

Den höga byggtakten under tidigare år har bidragit till att minska bostadsbristen. Samtidigt visar enkäten att det idag finns betydande hinder för att bygga fler bostäder:

• 228 kommuner anser att höga produktionskostnader är ett hinder för bostadsbyggandet
• 164 kommuner menar att privatpersoner har svårt att få lån
• 139 kommuner säger att byggherrar har svårt att få lån

Nytt för 2026-års enkät är frågan om statliga stöd. 120 kommuner uppger att avsaknaden av den typen av stöd begränsar byggandet. Tidigare fanns ett statligt investeringsstöd för hyresrätter och studentbostäder, som gav stöd till över 60 000 bostäder. Stödet fasades dock ut under 2022.

Utöver det är det även 110 kommuner som uppger att ett vikande befolkningsunderlag påverkar byggandet.

Det ekonomiska läget slår alltså från flera håll samtidigt: höga kostnader, dyra lån, avsaknad av stöd och en osäker efterfrågan.

Kommunerna har mark, men köper mindre

För att kunna bygga bostäder krävs det en mark byggnaderna kan stå på. Tillgången till byggbar mark är därför central i kommunernas arbete med bostadsförsörjningen.

I enkäten uppger 282 kommuner att de äger mark för bostadsbyggande – en nivå som varit stabil över tid. Samtidigt svarar endast 152 kommuner att de planerar att köpa mer mark, vilket är en minskning från tidigare år. Det tyder på att kommunerna i hög grad redan har tillgång till mark, men att osäkerheten på bostadsmarknaden gör att viljan att expandera markinnehavet minskar.

Brist på rätt bostäder, inte bara fler

Trots att den bedömda bostadsbristen idag inte är lika utbredd som den var för några år sedan så finns det fortfarande behov som inte blir mötta och problem som behöver lösas. Ekonomiska hinder är centrala och efterfrågan gäller främst prisvärda och tillgängliga bostäder. Byggandet bromsas av höga kostnader, svårigheter att få finansiering och osäkerhet på marknaden.

Sammantaget beskrivs en bostadsmarknad där problemet inte enbart är hur mycket vi bygger, utan vad vi bygger, för vem och till vilken kostnad.