Otryggheten i bostadsområden ökar över tid
Otryggheten i svenska bostadsområden ökar. Det visar färska siffror från undersökningen Hyresgästerna 2026. År 2026 uppger 17 procent av hyresgästerna att de ofta eller alltid känner sig otrygga i sitt bostadsområde, jämfört med 13 procent bland boende i bostadsrätt och 8 procent i äganderätt. År 2020 var nivåerna betydligt lägre: 10, 5 respektive 3 procent. Otryggheten är genomgående högst bland hyresgäster, men i relativa tal är ökningen störst bland bostadsägare – omkring 160 procent på sex år, jämfört med 70 procent bland hyresgäster.
Denna utveckling behöver tas på allvar – men också tolkas med omsorg. Varför upplever hyresgäster större otrygghet i sina bostadsområden? Och vad förklarar att otryggheten ökar generellt – och snabbast bland bostadsägare?
Varför känner hyresgäster större otrygghet?
Det finns inget entydigt svar på varför hyresgäster upplever större otrygghet i sina bostadsområden än bostadsägare. Men trygghet formas ofta i skärningspunkten mellan sociala relationer, fysiska miljöer och strukturella villkor.
Hyresgästerna 2026 visar samtidigt att drygt var femte hyresgäst inte känner några grannar alls. Motsvarande andel är var tionde bland boende i bostadsrätt och endast en procent i äganderätt. Ensamboende och yngre – som ofta bor i hyresrätt – sticker också ut. När vardaglig igenkänning och tillit saknas ökar otryggheten, även i frånvaro av faktiska hot.
De fysiska boendemiljöerna spelar också roll. Samtidigt ser vi att hyresrättsområden oftare präglas av lägre investeringar i gemensamma ytor, belysning, underhåll och mötesplatser – faktorer som i hög grad påverkar hur miljöerna upplevs och används. Bostadsägare har oftare större möjligheter, och incitament, att själva påverka och utforma sin närmiljö.
Till detta kommer mer strukturella dimensioner. Hyresrätten – särskilt i många förorts- och miljonprogramsområden – har under lång tid varit föremål för stigmatiserande beskrivningar i det offentliga samtalet. Sådana narrativ kan bidra till ökad otrygghet även när den lokala verkligheten är annorlunda.
Större ökning av otrygghet bland bostadsägare
Hyresgästerna 2026 visar också att otryggheten ökar i alla upplåtelseformer – och snabbast bland bostadsägare. Det indikerar att vi inte enbart har att göra med lokalt avgränsade problem, utan med en bredare förändring i hur trygghet upplevs i samhället.
Även här saknas enkla förklaringar. Däremot sammanfaller perioden 2020–2026 med en intensifierad rapportering om skjutningar och sprängningar i flera bostadsområden, som till stor del ersatte krisnarrativet i nyhetsflödet efter pandemiåren. Händelserna var inte geografiskt avgränsade, vilket kan ha bidragit till att personer som tidigare uppfattat sina bostadsområden som trygga upplevde en påtaglig förändring i sin trygghet.
Undersökningen pekar också på en mer långsiktig trend. Personer som bor i städer uppger i lägre utsträckning att de känner sina grannar jämfört med boende i tätorter och i landsbygdsområden. Ett mer individualiserat stadsliv och svagare lokala kontaktnät kan spä på otryggheten – oavsett upplåtelseform.
Hur kan tryggheten i våra bostadsområden stärkas?
Resonemangen ovan visar att trygghet i våra bostadsområden både är en lokal fråga som kräver riktade insatser och en samhällsfråga som behöver hanteras brett. Jag väljer medvetet att lämna åtgärder som ökad övervakning och polisiär närvaro därhän. Sådana insatser kan vara nödvändiga, men angriper främst symtom på otrygghet snarare än dess grundorsaker.
Lokalt handlar trygghetsarbete i hög grad om att stärka de sociala och fysiska miljöer där människor lever sina liv. Det handlar om en närvarande förvaltning, välskötta gemensamma ytor och fungerande mötesplatser. I hyresrättsområden finns en särskild potential att stärka boendeinflytande och gemenskap genom lokala hyresgästföreningar, aktiviteter och stöd till initiativ som kommer från de boende själva.
På samhällsnivå krävs ett gemensamt ansvar i politiken, medierna och den allmänna debatten. Ytterst handlar det om att ta den ökade otryggheten på allvar – utan att reducera dess bakomliggande orsaker till förenklade samband som bidrar till ökad generell oro och stigmatisering. Trygghet byggs över tid: i relationer, i vardagsmöten och i ett samhällsklimat som för oss närmare varandra och de miljöer vi delar.
Om undersökningen Hyresgästerna 2026
Hyresgästerna 2026 bygger på en nationell undersökning med 4 317 svarande. Undersökningen genomförs av Indikator Opinion på uppdrag av Hyresgästföreningen och kartlägger svenskarnas nuvarande boendesituation, hur de önskar att bo, samt andra frågor som bland annat rör deras inställning till en rad parametrar kopplat till deras boendesituation och till bostadsmarknaden som helhet.
Vill du veta mer?
Kontakta oss om du har frågor om statistiken eller innehållet på sidan!