Från frivilligt verktyg till kommunal skyldighet – nu införs obligatoriska hyresgarantier
Snart införs obligatoriska hyresgarantier
Från den 1 september 2026 blir kommuner skyldiga att erbjuda hyresgarantier till vissa barnfamiljer. Tanken är att hjälpa hushåll som har möjlighet att betala sin hyra men som ändå stängs ute från den ordinarie bostadsmarknaden på grund av hyresvärdarnas tillträdeskrav.
En kommunal hyresgaranti innebär att kommunen går i borgen för den bostadssökande och fungerar som en extra ekonomisk säkerhet för hyresvärden. Garantin kan exempelvis bli aktuell för hushåll med betalningsanmärkningar, skulder eller osäkra anställningar. Syftet är att fler hushåll ska kunna få ett förstahandskontrakt och etablera sig på den ordinarie bostadsmarknaden.
Vad innebär de nya reglerna med obligatoriska hyresgarantier?
Kommunala hyresgarantier är inget nytt verktyg. Det nya är att kommunerna går från att frivilligt kunna erbjuda hyresgarantier till att under vissa förutsättningar vara skyldiga att ställa ut dem till barnfamiljer som behöver stöd för att kunna etablera sig på bostadsmarknaden. De förutsättningar som krävs är att:
- den som ansöker är bosatt i kommunen,
- hushållet innehåller barn,
- hushållet behöver en permanent hyresbostad med besittningsskydd,
- hushållet behöver hyresgarantin för att kunna etablera sig på bostadsmarknaden,
- bostaden finns i kommunen.
Ett underutnyttjat verktyg
Kommunala hyresgarantier infördes 2007 men har använts relativt sparsamt.
Boverkets bostadsmarknadsenkät visar att endast 56 kommuner använde hyresgarantier under 2025, jämfört med 66 året innan. Verktyget har framför allt använts för att hjälpa personer med skulder, betalningsanmärkningar eller andra hinder som gjort det svårt att uppfylla hyresvärdarnas krav.
Även det statliga stödet till hyresgarantier har utnyttjats i begränsad omfattning. Trots att staten avsatte 100 miljoner kronor per år när stödet infördes har användningen varit begränsad. I genomsnitt har omkring 142 hyresgarantier per år beviljats statligt stöd, vilket motsvarar en årlig kostnad på cirka 711 000 kronor.
Samtidigt varierar användningen kraftigt mellan olika delar av landet.
Varför används hyresgarantier så sällan i storstäderna?
Enligt Boverket används hyresgarantier främst i mindre kommuner. I storstadsregionerna är användningen betydligt lägre. I Storstockholm var det exempelvis endast två kommuner (Nykvarn och Södertälje) som uppgav att de använde hyresgarantier år 2025.
Det kan tyda på att problemet inte enbart har varit att kommunerna inte erbjudit garantier. Minst lika viktigt kan vara hur den lokala bostadsmarknaden fungerar.
Samtidigt finns det ingen självklar förklaring till de stora skillnaderna mellan olika kommungrupper. En möjlig förklaring är att kommuner och fastighetsägare använder olika bostadssociala verktyg. Boverket lyfter exempelvis att vissa kommuner arbetar med sociala kontrakt eller andra stödinsatser i stället för hyresgarantier. En annan möjlig förklaring är att förutsättningarna på bostadsmarknaden skiljer sig åt. På storstadsmarknaderna är konkurrensen om bostäder ofta hög, vilket innebär att hyresvärdar i många fall kan välja mellan flera sökande som redan uppfyller tillträdeskraven.
Att hyresgarantier används i olika utsträckning i olika kommungrupper innebär också att förutsättningarna att få hjälp att etablera sig på bostadsmarknaden varierar mellan olika delar av landet.
Skillnaden mellan kommunal hyresgaranti och sociala kontrakt
Kommunal hyresgaranti innebär att hushållet får ett eget förstahandskontrakt där kommunen går i borgen för hyran. Syftet med hyresgarantier är att hjälpa hushåll över hyresvärdarnas tillträdeshinder.
Sociala kontrakt innebär att kommunen står på förstahandskontraktet, där hushållet hyr av kommunen i andra hand. Sociala kontrakt används ofta som en bostadssocial insats.
Den viktigaste skillnaden mellan hyresgarantier och sociala kontrakt är att den förstnämnda ger hushållet ett eget hyreskontrakt, och vid den sistnämnda är det kommunen som har förstahandskontraktet.
En garanti är inte en biljett till en bostad
Det är också viktigt att komma ihåg att en hyresgaranti inte innebär att någon går före i bostadskön eller automatiskt får en lägenhet.
Den nya lagstiftningen innebär att kommunen kan bli skyldig att ställa ut en hyresgaranti, men den innebär inte att hyresvärdar blir skyldiga att acceptera garantin. En beviljad hyresgaranti innebär alltså inte någon garanti för att få en bostad, det är fortfarande hyresvärden som avgör vem som erbjuds kontraktet.
Genomslaget av införandet av obligatoriska hyresgarantier kommer därför inte bara att bero på hur många garantier kommunerna utfärdar, utan också på hur hyresvärdarna väljer att använda verktyget.
Vilka hushåll omfattas av reformen?
Att kommunala hyresgarantier nu blir obligatoriska för vissa barnfamiljer är ett viktigt steg för att stärka möjligheterna att etablera sig på bostadsmarknaden. Samtidigt finns det många fler som behöver samma möjlighet.
De nya reglerna riktar sig till barnfamiljer, men många av de hinder som hyresgarantier är tänkta att överbrygga finns även för andra grupper. Personer med betalningsanmärkningar, skulder, osäkra anställningar eller låga inkomster kan ha svårt att uppfylla hyresvärdarnas tillträdeskrav trots att de har möjlighet att betala hyran. För dessa grupper förändras reglerna inte på samma sätt.
Utöver det kommer även ersättningsmodellen för hyresgarantier att förändras. Tidigare kunde kommunerna ansöka om statligt stöd för utfärdade hyresgarantier. Vid övergången till att kommunerna nu får en obligatorisk skyldighet att tillhandahålla hyresgarantier avvecklas det riktade stödet. I stället ersätts det med större generella statsbidrag. Det innebär att kommunerna får större frihet att prioritera hur medlen används, men också att resurserna till hyresgarantier måste konkurrera med andra kommunala behov. Det återstår därför att se om reformen leder till en mer omfattande användning av hyresgarantier eller om tillämpningen kommer att skilja sig åt mellan kommuner med olika ekonomiska förutsättningar.
Det kan också noteras att de kommuner som historiskt har använt systemet inte varit jämnt fördelade över landet. Drygt hälften av de kommuner som någon gång beviljats statligt stöd för hyresgarantier sedan 2007 har tillhört gruppen övriga kommuner med färre än 25 000 invånare.
Den stora frågan framöver blir därför inte bara hur många garantier som utfärdas efter den 1 september. Minst lika viktigt blir att följa vilka hushåll som får del av stödet, hur hyresvärdarna förhåller sig till garantierna och om reformen faktiskt leder till att fler hushåll får tillgång till ett eget förstahandskontrakt. Det återstår också att se om reformen bidrar till att minska de skillnader som hittills funnits mellan olika kommuner, eller om användningen även fortsättningsvis kommer att påverkas av lokala förutsättningar och ekonomiska prioriteringar.
Hyresgarantier löser inte bristen på bostäder med rimliga hyror
Samtidigt löser hyresgarantier inte de mer grundläggande utmaningarna på bostadsmarknaden. Garantierna kan hjälpa hushåll som har svårt att uppfylla hyresvärdarnas tillträdeskrav, men de skapar inga nya bostäder och påverkar inte hyresnivåerna. På många håll i landet är bostadsbristen fortfarande stor, hyrorna i nyproduktion höga och tillgången till bostäder med hyror som vanliga hushåll har råd att efterfråga begränsad.
Hyresgarantier kan därmed bidra till att sänka vissa trösklar in på bostadsmarknaden, men de förändrar inte de grundläggande förutsättningarna för hushåll som har svårt att hitta en bostad att efterfråga. Reformen kan bli ett viktigt bostadssocialt verktyg, men den kan inte på egen hand lösa bristen på bostäder med rimliga hyror.
Vill du veta mer?
Kontakta oss om du har frågor om statistiken eller innehållet på sidan!