Svenska hushåll sparar annorlunda idag
Under 2000-talet har många svenska hushåll blivit rikare. Under samma period har även sättet vi sparar på förändrats, enligt statistik från SCB.
Under 1990-talets senare del dominerades nysparandet av pensioner. Sedan dess har pensionsandelen minskat, medan sparandet i bankkonton, bostadsrättsandelar, aktier och fonder fått större betydelse.
Den tydligaste förändringen kom under pandemin. År 2021 nådde hushållens sparande i aktier och fonder rekordnivåer. Pandemirestriktionerna kan tänkas ha minskat annan konsumtion, och hushåll med stabila inkomster fick pengar över att spara. Samtidigt låg styrräntan på noll, vilket innebar att sparkonton i praktiken inte gav någon avkastning, vilket gjorde fonder och aktier till ett alternativ om man ville få pengarna att växa.
Året därpå minskade nysparandet i takt med stigande inflation, högre räntor och ökad ekonomisk osäkerhet. Nedgången blev dock kortvarig och redan under de följande åren var sparandet i aktier och fonder återigen på historiskt höga nivåer.
År 1996 gick 14 procent av hushållens nysparande till aktier och fonder. År 2025 hade andelen ökat till 30 procent. Under samma period minskade pensionernas andel från 61 till 46 procent. Det tyder på att hushållens nya sparande i allt högre grad riktas mot finansiella tillgångar.
Det bör samtidigt noteras att en stor del av pensionskapitalet är investerat på finansmarknaden. Många hushåll har därför en indirekt exponering mot aktier genom tjänstepensioner och premiepensioner, även om tillgångarna i statistiken redovisas under kategorin pensioner snarare än aktier och fonder.
Sparande och förmögenheter är inte samma sak
För att förstå hur hushållens förmögenheter har utvecklats behöver man skilja mellan sparande och förmögenhet. Det är två mått som hänger nära samman, men som beskriver olika saker.
Transaktioner (sparande) visar vad hushållen faktiskt gör under en period, exempelvis hur mycket pengar som sätts in på ett sparkonto, investeras i fonder eller används för att köpa en bostadsrätt.
Ställningsvärden (förmögenhet) visar värdet på hushållens tillgångar vid en viss tidpunkt.
Det innebär att en förmögenhet kan växa utan att något nytt sparande sker. Om värdet på en bostad eller en aktieportfölj stiger ökar förmögenheten, även om hushållet inte investerat ytterligare pengar.
När hushållens ekonomi diskuteras bör sparande och förmögenheter separeras. Ett hushåll kan bygga upp en förmögenhet genom löpande sparande, men också genom att tillgångar som redan ägs stiger i värde. Det gäller inte minst bostäder och aktier.
Förmögenheterna berättar en annan historia
När man i stället tittar på hushållens finansiella tillgångar framträder en delvis annan bild.
Trots att sparandet i aktier och fonder har ökat kraftigt utgjorde dessa tillgångar bara 28 procent av hushållens finansiella tillgångar 2025, jämfört med 34 procent år 1996.
Samtidigt ökade bostadsrättsandelarna från 7 till 17 procent. Även om måttet inte omfattar småhus tyder det på att bostadsrelaterade tillgångar fortsatt haft betydelse för hushållens förmögenhetsutveckling. Pensionernas andel ökade också och utgjorde 40 procent av hushållens tillgångar 2025, där en del av pensionskapitalet i sin tur är placerat i aktier.
Med andra ord: sparandet har blivit mer finansiellt orienterat, men de tillgångar som redan byggts upp fortsätter att spela en avgörande roll för hushållens förmögenheter. Det gäller inte minst bostäderna, som under lång tid varit en av de viktigaste källorna till hushållens förmögenhetsökningar.
Bostäder har varit en mycket viktig förmögenhetsmotor
Utvecklingen på bostadsmarknaden hjälper till att förklara varför.
Sedan år 2000 har priserna på bostadsrätter ökat med över 640 procent och småhuspriserna med mer än 310 procent. Det betyder att många hushåll har kunnat bygga betydande förmögenheter genom att äga sitt boende.
Det går därmed att tänka sig att stigande bostadsvärden bidragit minst lika mycket till många hushålls förmögenhet som det löpande sparandet.
Samtidigt finns tecken på att bostädernas dominerande roll som förmögenhetsmotor håller på att utmanas av finansiella tillgångar.
Nu större innehav i aktier än i fastigheter
För första gången har hushållens aktietillgångar blivit större än hushållens fastighetstillgångar, enligt SEB:s Sparbarometer (som fångar in hela bostadsmarknaden, även småhus).
Skiftet är en kombination av flera års stark börsutveckling, som fortsatt även under 2026, och att fastigheter tappade i värde efter 2021, för att sedan utvecklas mer försiktigt. Utöver det är även en växande del av hushållens tillgångar kopplade till finansmarknaden, även utanför aktiesparandet, då många sparar indirekt på börsen genom tjänstepensioner och premiepensioner.
Det betyder inte att bostäder har förlorat sin betydelse när det kommer till hushållens förmögenhetsbyggande. Men om utvecklingen fortsätter kan tillväxten i våra framtida förmögenheter i större utsträckning komma från finansiella tillgångar än från bostäder.
Det väcker några intressanta frågor – vilka hushåll har möjlighet att ta del av den utvecklingen, vilka hushåll äger aktier idag och hur kan ett sådant skifte påverka de ekonomiska skillnaderna mellan olika hushållsgrupper?
Alla hushåll tar inte del av värdeökningarna på samma sätt
Tillgångar är inte jämnt fördelade mellan hushållen. Skillnaderna blir särskilt tydliga när man jämför hushåll med olika inkomster och förmögenheter.
Enligt statistik från Europeiska centralbanken (ECB) är varken bostadsförmögenhet eller ägande av noterade aktier jämnt fördelat, men skevheten ser olika ut. År 2025 innehade den rikaste tiondelen av hushållen 44 procent av den samlade bostadsförmögenheten, medan den nedersta halvan av befolkningen ägde 8 procent. För noterade aktier var skillnaden betydligt större: den rikaste tiondelen ägde 83 procent, mot 2 procent för den nedersta halvan.
En viktig förklaring till skillnaden är att bostadsägandet är betydligt mer utbrett än aktieägandet. Fler hushåll äger sin bostad än äger större aktieinnehav, vilket gör att stigande bostadspriser kommer en bredare grupp till del än stigande aktiekurser. Det gör inte fördelningen av bostadsförmögenheten rimlig i sig, men det innebär att fler får ta del av värdeökningen jämfört med på aktiemarknaden.
Vid utgången av 2025 uppgick den rikaste tiondelens innehav av noterade aktier i euroområdet till närmare 1 400 miljarder euro. Den nedersta halvan av befolkningen ägde samtidigt aktier till ett värde av cirka 37 miljarder euro.
Den rikaste tiondelen ägde därmed nästan 38 gånger mer i noterade aktier än den nedersta halvan av befolkningen. För bostadsförmögenheter var skillnaden betydligt mindre, omkring fem gånger.
Är Sverige Europa?
Samtidigt finns det skäl att vara försiktig med att överföra de europeiska resultaten direkt till svenska förhållanden.
Sverige har i många avseenden demokratiserat sparandet och gjort det mer folkligt än i många andra länder. Genom premiepension, tjänstepensioner, investeringssparkonton och ett utbrett fondsparande har stora delar av befolkningen en koppling till aktiemarknaden, direkt eller indirekt. Finansiellt sparande har blivit folkligt. Men det är även viktigt att komma ihåg att bara för att det är många som deltar så betyder inte det per automatik att tillgångarna är jämnt fördelade. Och det är ju trots allt en skillnad mellan att äga aktier och att äga mycket aktier.
Enligt SCB:s statistik äger hushåll med en årlig förvärvs- och kapitalinkomst på minst en miljon kronor omkring två tredjedelar av aktierna i noterade bolag på svensk marknadsplats. Även om aktiesparandet kanske är utbrett i Sverige, så är de största innehaven fortfarande koncentrerade till hushåll med höga inkomster.
I Sverige äger omkring sex av tio hushåll sitt boende. Det innebär att värdeökningar på bostadsmarknaden kan komma en betydligt större del av befolkningen till del än värdeökningar på tillgångar som ägs av en mindre grupp hushåll. Det gäller dock främst dem som redan äger sitt boende.
För övriga hushåll har stigande priser snarare gjort vägen in på marknaden längre. Sedan millennieskiftet har antalet årsinkomster som krävs för ett genomsnittligt småhus ökat från sex till elva, och för en genomsnittlig bostadsrätt från två till åtta. Många av dem som står utanför har visserligen en indirekt koppling till börsen genom sin pension, men det är något annat än att äga större aktieinnehav. Höga trösklar kan alltså göra att de hushållen hamnar utanför både bostadsmarknadens och börsens värdeökningar.
Värt att notera är att de svenska och europeiska siffrorna bygger på olika mått. I den svenska statistiken delas hushållen in efter inkomst, medan ECB delar in dem efter hur stora tillgångar de äger. Uppgifterna är därför inte direkt jämförbara, men båda visar att de största aktieinnehaven är koncentrerade till en relativt liten del av befolkningen.
En fråga för framtiden
Om framtidens förmögenhetstillväxt alltmer kommer från aktier än från bostäder, kommer då lika många hushåll att kunna ta del av värdeökningarna?
Det går ännu inte att ge något säkert svar. Men både svenska och europeiska data visar att aktieinnehavet är betydligt mer koncentrerat än bostadsägandet. Om finansiella tillgångar får större betydelse för hushållens förmögenheter kan värdeökningarna därför komma en mindre grupp till del än under bostadsmarknadens uppgång.
Frågan gäller alltså inte bara vilka som äger aktier, utan också hur det går för dem som varken äger sin bostad eller några större aktieinnehav.
Vill du veta mer?
Kontakta oss om du har frågor om statistiken eller innehållet på sidan!