635 miljarder i ränteavdrag när villapriserna steg med hundratals kronor om dagen

Ett av de största stöden till hushållen

Ränteavdraget är ett av statens största stöd till hushållens boende. Mellan 2006 och 2025 uppgick kostnaden till sammanlagt 635 miljarder kronor, motsvarande drygt 63 500 kronor per invånare.

Under samma period steg priset på ett genomsnittligt småhus i Stockholms län med nära fyra miljoner kronor.

Att bostadspriserna har stigit beror såklart på många olika faktorer, exempelvis att vi under en längre period haft väldigt låga räntor, samtidigt som våra inkomster har stigit. Ränteavdraget bidrar dessutom till att kostnaden för att låna blir lägre än den annars skulle ha varit, vilket ökar hushållens möjligheter att köpa dyrare bostäder. Högre bostadspriser innebär i sin tur att hushållen behöver låna mer, vilket driver upp skuldsättningen. Tillsammans ökar dessa faktorer värdet på ränteavdraget för hushållens vardagsekonomi. Det kan därmed tänkas att ju högre priserna och skulderna blir, desto svårare blir det även att förändra ränteavdraget politiskt.

Fyra miljoner kronor på 19 år

Bostadspriserna har stigit kraftigt och enligt statistik från SCB har priset för ett genomsnittligt småhus i Stockholms län ökat med nästan 3,9 miljoner mellan 2006 och 2025.

Det motsvarar en värdeökning på i genomsnitt 567 kronor per dag under 19 år.

I flera av kommunerna har prisuppgången däremot varit betydligt större:

• 1 229 kronor per dag i Danderyd
• 1 124 kronor per dag på Lidingö
• 844 kronor per dag i Nacka
• 815 kronor per dag i Sundbyberg
• 792 kronor per dag i Solna

I Danderyd ökade priset på ett genomsnittligt småhus med 8,5 miljoner kronor under perioden. På Lidingö var uppgången nära 7,8 miljoner kronor och i Nacka nästan 5,9 miljoner kronor.

Det går såklart att argumentera att värdeökningarna i många fall är orealiserade och att villaägare inte får pengar utbetalda varje dag. Men det är kanske inte riktigt det som är poängen, utan istället illustrerar siffrorna hur stora kapitalvinster som skapats på den ägda bostadsmarknaden, samtidigt som staten under samma period lagt hundratals miljarder kronor på att subventionera hushållens ränteutgifter.

Vem får ränteavdraget?

Ränteavdragets storlek beror på hur stora ränteutgifter ett hushåll har. Eftersom ränteutgifterna ökar med storleken på lånet går en betydande del av avdraget till hushåll med stora bolån. Dessa hushåll har ofta högre inkomster och större ekonomiska möjligheter att efterfråga dyrare bostäder.

Det innebär att ett av statens största bostadsrelaterade stöd i stor utsträckning tillfaller grupper som redan äger sitt boende. Exempelvis gick 45 procent av den sammanlagda skattereduktionen för underskott av kapital till personer med en årsinkomst över 500 000 kronor år 2024.

Hur stort är 635 miljarder kronor?

635 miljarder kronor.

Beloppet är så stort att det kanske kan vara svårt att sätta i perspektiv, men som en jämförelse motsvarar det ungefär produktionskostnaden för:

• cirka 197 000 nyproducerade bostadsrätter om 70 kvadratmeter
• cirka 288 000 nyproducerade hyresrätter om 70 kvadratmeter

Det är ungefär 70 procent av de bostadsrätter eller 87 procent av alla hyresrätter som färdigställdes i flerbostadshus genom nybyggnation under perioden. Vilket säger något om storleken på de resurser staten har lagt på att subventionera hushållens ränteutgifter sen 2006.

Vad har ränteavdraget bidragit med?

Två decennier senare kvarstår därför en central fråga: har ränteavdraget framför allt gjort det billigare att bo, eller har det bidragit till högre bostadspriser och högre skuldsättning?

När kostnaden uppgår till 635 miljarder kronor är frågan inte bara intressant ur ett bostadspolitiskt perspektiv, utan också ur ett statsfinansiellt.