Kristinehamns kommun
Här hittar du statistik om befolkning, boende och bostadsmarknad i Kristinehamns kommun. Du kan se hur kommunen utvecklas över tid och jämföra med riket som helhet.
På denna sida:
Befolkning
Så många bor i Kristinehamns kommun
I slutet av 2025 bodde det 23 590 invånare i Kristinehamns kommun.
Kommunen placerade sig därmed på plats 111 bland Sveriges kommuner, sorterat från störst till minst.
111 av 290
Medelålder i Kristinehamns kommun
Medelåldern i Kristinehamns kommun var 46,8 år 2025. Det kan jämföras med rikssnittet på 42,4 år.
Att medelåldern ökar är en långsiktig trend i Sverige, driven av ökad livslängd och ett sjunkande barnafödande.
Befolkningsutveckling i Kristinehamns kommun
Sedan år 2000 har befolkningen förändrats med -2,9 procent i Kristinehamns kommun.
Sverige har en ojämn befolkningsutveckling med stora skillnader mellan olika delar av landet. Vissa orter växer kraftigt, medan befolkningen på andra håll krymper.
Så många föds i Kristinehamns kommun
I Kristinehamns kommun föddes det 1,47 antal barn per kvinna år 2025. Det kan jämföras med fruktsamhetstalet i riket i stort, på 1,42 antal barn per kvinna.
Barnafödandet har minskat över tid i Sverige, och den summerade fruktsamheten ligger i dag under den nivå som krävs för att befolkningen ska förbli oförändrad.
Hushållstyper i Kristinehamns kommun
Hushållsstrukturen skiljer sig åt mellan olika delar av landet.
Diagrammet visar hur befolkningen fördelar sig mellan ensamhushåll, familjer och andra hushållstyper i Kristinehamns kommun år 2025, jämfört med riket som helhet.
Bostad
Boende och upplåtelseformer i Kristinehamns kommun
Boendet i Sverige består främst av hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter (småhus).
Diagrammet visar hur boendet fördelar sig mellan olika upplåtelseformer i Kristinehamns kommun, jämfört med riket som helhet år 2025.
Genomsnittlig bostadsyta i Kristinehamns kommun
I Kristinehamns kommun är den genomsnittliga bostadsytan 48 kvadratmeter per person.
Den genomsnittliga bostadsarean är generellt sett större i kommuner med en stor andel småhus, och lägre på orter där många bor i flerbostadshus.
Bostadsbyggande i Kristinehamns kommun
Diagrammet visar hur många bostäder som byggts per 1 000 invånare och år i Kristinehamns kommun sedan år 2000.
Bostadsbyggandet i Sverige är konjunkturkänsligt, vilket innebär att antalet nya bostäder kan variera kraftigt från år till år, särskilt i mindre kommuner.
Medelhyra i Kristinehamns kommun
I Kristinehamns kommun är den genomsnittliga hyran för en hyresrätt på 70 kvm 6644 kronor per månad. Det kan jämföras med 8278 kronor per månad i riket.
Trångboddhet i Kristinehamns kommun
I Kristinehamns kommun är 9,9 procent av invånarna trångbodda enligt norm 2, vilket kan jämföras med rikssnittet på 15,4 procent.
Andelen trångbodda hushåll skiljer sig kraftigt åt mellan olika delar av landet.
Enligt norm 2 är ett hushåll trångbott om det bor mer än två personer per rum, vardagsrum och kök oräknade. Det innebär att ensamboende inte räknas som trångbodda enligt denna norm, oavsett antal rum.
Ekonomi
Inkomst i Kristinehamns kommun
Medianinkomsten i Kristinehamns kommun uppgår till 26 317 kronor per månad. Det kan jämföras med 29 658 kronor per månad för riket som helhet.
Medianinkomsten påverkas av arbetsmarknadens utveckling och varierar mellan kommuner.
Ekonomisk jämställdhet i Kristinehamns kommun
I Kristinehamns kommun är GINI-koefficienten 0,267, jämfört med 0,314 i riket som helhet. GINI-koefficienten är ett vanligt mått på inkomstojämlikhet och sträcker sig från 0 till 1, där ett högre värde innebär större ojämlikhet.
Arbetslöshet i Kristinehamns kommun
Uppgifterna avser arbetslösheten i det län som Kristinehamns kommun ingår i. Diagrammet ger därmed en bild av arbetsmarknadsläget i regionen, jämfört med riket som helhet.
Arbetslösheten skiljer sig åt mellan olika delar av landet.
Sociala ersättningar och försörjningsstöd i Kristinehamns kommun
Diagrammet visar hur stor andel av befolkningen i åldern 20–65 år i Kristinehamns kommun som försörjs med bidrag och ersättningar, jämfört med riket som helhet.
Sociala ersättningar kan exempelvis bestå av ekonomiskt bistånd, arbetslöshetsersättning och sjukersättning.
Uppgifterna gäller för januari månad respektive år.